”Detta är en affär mellan skogsägaren och myndigheten”

Från uppskattad tjänst – till impopulär och ifrågasatt av många i skogsbranschen. I sista delen av historien bakom Skogsstyrelsens publicering av information ur avverkningsanmälningar låter vi Göran Örlander, skogsstrateg på Södra Skogsägarna ge sin syn på frågan.

Den 29 augusti meddelade Kammarrätten sin dom, där man slår fast att Skogsstyrelsens publicering av information ur avverkningsanmälningar är förenlig även med den nya EU-lagstiftningen GDPR.

På Södra Skogsägarna beklagade man domen:

– Vi har överklagat domen till högsta förvaltningsdomstolen. Ett första steg blir nu om klaganden får prövningstillstånd. Vi blir inte riktigt kloka på domen, vi tycker inte vi har fått någon riktigt vägledning av den, förklarar Göran Örlander.

Södra Skogsägarnas ståndpunkt är att det inte finns något allmänintresse att tillgängliggöra någon information ur avverkningsanmälningar, förklarar Göran Örlander:

– Skogsstyrelsen är ju inte tvingad att publicera, de skulle kunna avstå. Det är viktigt att det finns ett förtroende mellan skogsägarna och myndigheten. Vi har framfört det gång på gång, att vi skulle vilja ha bort publiceringen av den här informationen.

Kan ni inte se andra nyttor med att information ur avverkningsanmälningar offentliggörs?
– Vi har inte sett någon nytta med det om man inte kan koppla informationen till personuppgifter – vilket man kan idag. Varför vill man ha reda på att det kommer tas upp ett hygge någonstans i skogen? Vad har skogsbruket för nytta av det?

Läs tidigare artiklar i ämnet:
Avverkningsanmälningar på nätet från början en uppskattad tjänst

Så blev avverkningsanmälningar på nätet kontroversiellt

Avverkning där man tar upp ett hygge är en naturlig del i ett brukande av skogen, menar Göran Örlander. Tillsynen sker sedan när man gör en avverkningsanmälan till myndighet – Skogsstyrelsen.
– Vi ser inget behov av att andra än ansvariga myndigheter får informationen om avverkningsanmälningar. Vi menar att detta är en affär mellan skogsägaren och myndigheten, och ingenting man ska exponera. 

Göran Örlander skogsstrateg på Södra Skogsägarna. Foto: Andreas Lindholm/Södra

– Och vi menar att 97 procent av våra medlemmar inte vill att information ur deras avverkningsanmälan ska publiceras. Vi ställde frågan om de tyckte det var okej att Skogsstyrelsen la ut informationen på internet. Frågan ställdes till samtliga berörda i samband med att Södra kontrakterade slutavverkning. För dem som ej önskade publicering fördes detta in som en kommentar i avverkningsanmälan. Detta pågick under cirka en månads tid, drygt 300 ärenden.

Vad upplever Södras medlemmar som största obehag med att information ur deras avverkningsanmälningar finns på nätet?
– Det är nog väldigt varierat beroende på vem man frågar. Det blir väldigt knepigt för skogsägaren om först Skogsstyrelsen gjort sin bedömning av anmälan, och sedan kommer det ytterligare en aktör som ska tycka till om den. Det är nästan att likställa med att ytterligare en aktör kommer och utövar lagtillsyn över skogsägarens aktiviteter.

– Man kanske inte heller vill tala om för sina grannar eller någon annan att man ska avverka i sin skog. Det är ju en ekonomisk aktivitet. Du går ju inte ut och informerar allmänheten ifall du ska ta ut en miljon kronor från ditt bankkonto.

Skogsstyrelsens publicering av information ur avverkningsanmälningar bör bara ske på ett villkor, anser Göran Örlander:
– Vi tycker det är okej, förutsatt att man frågar skogsägaren först, innan man publicerar informationen.

Läs tidigare artiklar i ämnet:
Avverkningsanmälningar på nätet från början en uppskattad tjänst

Så blev avverkningsanmälningar på nätet kontroversiellt

Pierre Kjellin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktion@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 03 december 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera