Allt mindre mat till älgen visar forskare

Skogsbruket har under lång tid gjort det allt svårare för älgen att hitta mat. Högst slaktvikter har älgar som ätit en varierad kost med stor andel löv. De tydliga trenderna ser forskare vid SLU som ägnat två år åt att studera bland annat älgarnas diet.

Forskaren Annika Felton vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp har i flera år jobbat med att studera de sydsvenska älgarnas födointag och hur det relaterar till deras vikter och välmående. Projektet var finansierat av Naturvårdsverket och Södra.

– Syftet med det projektet var att förstå sambandet mellan vad älgarna äter, hur de mår och tillgången på foder i landskapet de vistas i, berättade Annika när hon redovisade resultaten på Föreningen Skogens höstexkursion tidigare i höstas. 

Annika och hennes forskarkollegor ser några tydliga trender som påverkat och alltjämt påverkar älgarnas hälsa och födointag: 

– Skogarna har blivit mörkare, volymen gran har fyrdubblats från 20 till 80 kubikmeter per hektar i Götaland från 1930-talet och fram till i dag. Och den största delen av ökningen skedde fram till 1980-talet. Risarterna minskar. Riksskogstaxeringen följer detta väldigt bra och vi ser i deras data att mängden ljung och risarter går stadigt ner och har gjort det ganska länge. Och där är den främsta orsaken bristande ljustillgång. RASE-arterna saknas helt i många av provytorna i ÄBIN:s inventeringar av unga produktionsskogar – i alla fall exemplar högre än femtio centimeter, berättar Annika Felton.

– Sammantaget kan man säga att älgens foder har blivit allt mindre utspritt och mera koncentrerat i både tid och rum. Samtidigt har skogen många munnar att mätta.

Ett tydligt samband forskarna ser efter att ha analyserat maginnehållet i över 500 sydsvenska fällda älgar och djurens slaktvikter är att älgar som haft ett varierat födointag har högre slaktvikter än älgar som i huvudsak haft en barrträdsdominerad diet.