LEDAREN: Är barkborrarna extra skadliga om de kommer från reservat?

Det är inte reservatsskogens fel att granbarkborren svärmat som aldrig förr i våra skogar, skriver Skogsaktuellts redaktör Pierre Kjellin i ledaren i nummer 9.

Den fjärde oktober uppmärksammade moderatledaren Ulf Kristersson skogsbrukets stora problem med granbarkborren just nu, då han i sällskap med ett team från SVT Nyheter flög helikopter över barkborreskadad granskog i Kalmar län. Efter helikopterturen kommenterade Kristersson sina intryck så här:

Man kan inte använda reservat och biologisk mångfald som ursäkt för att i praktiken låta de här skadorna spridas till privata markägare. Det är helt oacceptabelt. Staten måste föregå med gott exempel.

I vår bransch har vi aldrig varit bortskämda med politiker som visar intresse och engagemang för våra frågor. Att ledaren för ett av Sveriges största partier gör detta på bästa sändningstid i tablå-TV är ett fall framåt.

Smolket i glädjebägaren är att Ulf Kristerssons kritik skjuter bredvid målet.

Det är inte reservatsskogens fel att granbarkborren svärmat som aldrig förr i våra skogar.

För det första var så sent som 2018 sammanlagt 8,7 procent av de svenska skogarna formellt skyddade. Andelen av den produktiva skogsmarken var 6 procent. Och av dessa sex procent utgörs ytterligare ett antal hektar av annan skog än gran. Och än mindre av reservatsskogen utgörs av granskog, i de barkborredrabbade områdena i södra Sverige.

För det andra är det stress till följd av torka som legat bakom de omfattande angreppen av granbarkborren de två senaste somrarna. Och här har viktiga bakomliggande faktorer varit att det på betydande arealer i Sverige planterats gran, trots att det är marker lämpade för tall.

En annan faktor som kan antas ha ökat granbarkborre-angreppen är att andelen lövträd i våra barrskogar är onaturligt låg. Det är belagt i forskning att just björken har en avskräckande eller bortstötande effekt på granbarkborren. En potentiell effekt som det svenska skogsbruket effektivt städat bort i över 50 års tid. 

Granbarkborrar som flyger in från reservatsskog väcker särskilt stor harm bland skogsfolk och politiker. Foto: Skogsstyrelsen

Problemen i produktionsskog löser man inte genom att hugga i reservaten, förklarade Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson för SVT:s reporter i samma nyhetsinslag som Kristerssons uttalande.

Reservaten påverkar inte utbrottet i stort, av det enkla faktum att skyddade områden med granskog i södra Sverige bara utgör en bråkdel av all skog. De allra flesta granbarkborrarna finns därför i den brukade skogen”, påpekade sedan Martin Schroeder, professor i skogsentomologi vid SLU i Uppsala för SVT:s reporter.

På Länsstyrelsen i Kalmar var man snabba med att såga moderatledarens uttalande i SVT Nyheter.

För enskilda skogsägare med mark intill naturreservat är det av stor vikt att Länsstyrelserna aktivt arbetar mot barkborrar, om inte med fällning så med fällor. I ett nationellt perspektiv är inte reservaten det stora problemet. 

Skogspolitiken behöver inte mer polarisering och pajkastning. Barkborreproblematiken behöver gemensamt adresseras. Politiken, myndigheterna och branschen måste hand i hand finna vägen till ett lönsamt och miljövänligt skogsbruk, som är bättre rustat mot angrepp av insekter och svamp.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 25 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste