Framtiden oviss för Sveriges sista friska almmiljöer på Gotland

På Gotland har man i tio års tid framgångsrikt bekämpat almsjukan. Nu hotas öns alla almar om inte mer pengar skjuts till från myndigheterna. Bekämpningen är utsiktslös, menar Naturvårdsverket som tvekar inför att skjuta till mer pengar.

 

Det omfattande och intensiva arbetet med att identifiera, kartlägga och ta bort sjuka almar på Gotland har gett resultat. Foto: Tomas Carlberg


Det femåriga projektet Life Elmias för att bekämpa almsjukan har gjort att Gotland i dag tros
ha Europas största population av friska almar.

Almsjukan är i dag spridd över hela världen och har utrotat de allra flesta almarna. Gotland var länge förskonat från almsjuka, men 2005 upptäcktes den på almar i Vallstena. 2006 uppskattades antalet almar på Gotland till cirka en miljon. Sedan dess har över 50 000 almar avverkats och destruerats, där man hade konstaterat almsjuka på 30 000 av träden.

– Siffran över antalet almar på Gotland är inte helt säkerställd, men enligt riksskogstaxeringen finns drygt 1 miljon. Utgår vi från det så har minst 95 procent av almarna överlevt. Almsjukan finns fortfarande spridd över ön, men vi har kunnat kontrollera spridningen. Vår slutrapport av projektet visar att insjuknandetakten legat relativt konstant under flera år, vilket inte skulle ha varit fallet utan bekämpning, berättar Karin Wågström, konsulent på Skogsstyrelsen på Gotland och den som lett projektet med att begränsa almsjukan på ön.

Långt över 50 000 almar har fällts på Gotland hittills i bekämpningen av almsjukan. Foto: Tomas Carlberg

Kommer ni få resurser till att fortsätta almsjukebekämpningen framöver?

– Vi har bara pengar fram till årsskiftet. Skogsstyrelsen finansierade vinterns bekämpningsåtgärder och sommarens inventeringar och Naturvårdsverket har gått in med en summa till höstens arbete med bekämpning, tillägger Karin Wågström.

Försvinner en trädart från den svenska naturen så försämras också förutsättningarna att bevara den biologiska mångfalden i naturen. Och de områden i Sverige som innehåller alm har en stor betydelse för biologisk mångfald. Ur den synvinkeln är det oerhört angeläget att försöka bevara almen, menar Karin Wågström.

Regeringen beviljade nyligen mer pengar till Skogsstyrelsen för att bekämpa granbarkborrens angrepp. Varför är inte engagemanget att bevara almen större från politiskt håll, tror du?

– Granbarkborren slår mot virkesproduktionen. Almen är en försvinnande liten del av det svenska skogsbeståndet jämfört med granen, och den är inte intressant för virkesproduktionen. Sedan tror jag att våra politiker vet för lite om hotet mot almen, säger Karin Wågström.

De flesta almarnas på Gotland är fortfarande friska. Här en almallé i Sanda. 
Foto: Skogsstyrelsen/Måns Persson

Vaccin skyddar de friska almarna

Friska almar går att skydda, men det kräver upprepad behandling. Att leta upp resistenta almar och ta tillvara frö- eller växtmaterial finns det idag ingen som gör i forskarvärlden i Sverige.

I dag finns det i praktiken bara en metod för att skydda levande friska almar – ett vaccin som injiceras i almens stam. Arboristen Thilo Beeker i Stockholm som driver företaget Nordic Tree Care som är den enda aktören i Sverige som erbjuder vaccinering av almar.

Thilo Beeker har vaccinerat tusentals almar hos privata fastighetsägare, kommuner och i parker runt om i Sverige:

– Vaccinationen måste förnyas varje år för att almen ska behålla sin resistens mot almsjukan. Det tar också några år för almens immunförsvar att stärkas efter den första vaccinationen. Men vaccinet är inget botemedel utan snarare ett verktyg i en verktygslåda. Utan inventering och avverkning av sjuka träd hjälper inte ens vaccinet, påpekar Thilo Beeker.

Vaccinet injiceras cirka var tionde centimeter runt stammen med en spruta och vaccineringen kostar i storleksordningen 14 kronor per centimeter stamdiameter i cirka 1 meters höjd plus arbetskostnad (några minuter per träd) och resekostnad, vilket i slutänden brukar hamna på någon eller några tusen kronor per träd.

– Om det till exempel handlar om en park eller almar i gatumiljö så ska du jämföra kostnaden för vaccinering med vad det kostar att avverka almarna och ersätta dem med nya träd. Lägg till detta kostnaderna i minskad biologisk mångfald för almarna som försvinner, påpekar Thilo Beeker.

Han är förvånad över det klena intresset för almsjukan i Sverige:

– Precis som på Gotland så gör man insatser på andra håll i världen för att rädda almen. Man har till exempel vaccinerat almar i New York och i England och gjort stora insatser i Tyskland och Holland. Sverige skämmer ut sig som nästan inte gör någonting. Jag fattar inte hur man kan överväga att lägga ned det framgångsrika arbetet på Gotland.
 

Redskap och verktyg som används på almsjukedrabbat almvirke ska desinficeras efteråt, annars förs smittan vidare. Foto: Amanda Owermark

”Rena vansinnet att lägga ned bekämpningen nu”

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen vädjar om medel för fortsatt almsjukebekämpning. Att inte fortsätta arbetet vore att kasta många års arbete och miljontals kronor i sjön, menar de.

Maano Aunapuu, enhetschef på Naturvårdsverket, som varit delfinansiär i projektet, säger till Skogsaktuellt att man anser myndigheternas arbete med att genom avverkning och destruering av sjuka almar på Gotland är utsiktslöst:

– Underlaget som finns visar att den bekämpning som bedrivs på Gotland inte kommer leda till framgång.

Hur menar du då?

– Man kommer inte kunna bekämpa sjukdomen så att den skulle kunna utrotas, eller så att man med säkerhet kan bevara den biologiska mångfalden knuten till gamla almar.

Men på Skogsstyrelsen på Gotland anser de att de varit framgångsrika i arbetet med att bekämpa almsjukan.

– Vi hade ett möte med Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Artdatabanken den 6 oktober förra året utifrån de underlag som de presenterat för oss. Och då kunde vi alla konstatera att det inte går att säga att bekämpningen av almsjukan har framgång. Det finns förhoppningar, men inga data tyder på det i dagsläget.

– Utifrån data bedömer Naturvårdsverket att det är lite av ett sisyfosarbete att fortsätta att bekämpa almsjukan; det kommer fortsätt att gå utför, men lite långsammare. Så vi ger mer bidrag till Länsstyrelsen för att de ska kunna ta fram bättre data om bekämpningsarbetet. Vi behöver ett bättre kunskapsunderlag för att myndigheterna tillsammans ska kunna ta ställning till att fortsatt bekämpning verkligen fungerar på lång sikt, avslutar Maano Aunapuu.

– Det är angeläget att långsiktigt bevara almen på Gotland för att begränsa en fortsatt minskning av ett mycket stort antal rödlistade arter, kommenterar Jonas Löfstedt, chef för region Mitt, Skogsstyrelsen.

 

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 17 oktober 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste