Han har byggt in lönsamheten i väggarna

Han är skogsägaren som varken bekymrar sig över granbarkborren, älgen eller virkesprislistor, men ändå omsätter en bra bit över en miljon på sin blygsamma skogsfastighet.

Erik Hjärtfors bjuder på fika i nybyggda timmerhuset som ska hyras ut till sommargäster. vardagsrumsbordet är svensk almrot. "Det är gratis virke från sjuka almar. Det är ett fantastiskt träslag att jobba med", säger Erik. Foto: Pierre Kjellin

Som nyligen utbildad skogsmästare i slutet på 1990-talet var Erik Hjärtfors inriktad på att skapa bättre villkor och betalning för skogsägarna när de säljer virke till industrin.

– I mitten på 00-talet prövade jag att vara aktiv medlem i Södra, satte mig i förtroenderådet tillsammans med flera andra stridbara medlemmar. Vi hade till exempel en motion till Södra där vi ville skapa en egen grupp som skulle prisförhandla mellan skogsägarna och Södra, berättar Erik.

–Jag insåg att det fanns inte mer pengar att hämta för oss skogsägare den vägen, så jag släppte det och gick vidare. 

Fler borde börja förädla sina skogsfastigheter, tycker Erik Hjärtfors.

Skogsbruket genererar minst

Erik Hjärtfors får in i storleksordningen 50000 kronor per år från konventionellt skogsbruk på sin 35 hektar stora fastighet strax norr om Åseda i Småland.

– Det blir aldrig mer från skogsbruket, det har legat på samma nivåer år efter år.

I dag omsätter Erik över 1,5 miljoner kronor och lever helt och hållet på sin fastighet. Merparten av intäkterna kommer från turismverksamhet – bland annat guidade turer – och husbyggande, där snickeriarbeten och viss montering görs några kilometer från gården i gamla träindustrilokaler från 1930-talet. Erik har hållit på med husbyggande i femton år och har hunnit med att färdigställa 50 timmerhus. Ett stenkast bakom egna gården vid sjön Säljen har han i sommar färdigställt en dryga 75 kvadratmeter stor stuga av plockhuggen fura från egna skogen:

– Det är det här skogsägaren ska göra av sitt virke. Det är fyrtiofem furustockar i det här huset. Tänk om jag i stället skulle sälja dem som rundvirke; då får jag ungefär sjutusen kronor. Nu stannar stockarna i stället kvar hos mig, i det här huset som är taxerat till 1,5 miljoner. Nu kan jag räkna med att det från det här virket tickar in omkring 150000 kronor per år i stughyra per hus – så länge jag lever, om jag sköter uthyrningen ordentligt.

Uthyrning viktigt ben

Huset ligger redan ute på en tysk stuguthyrningssajt, och att det går att få hyggliga intäkter från uthyrning av hus vet Erik vid det här laget.

– Jag har mina barn hos mig varannan vecka och de andra veckorna bor jag hos min särbo. Så jag har haft mitt eget hus på gården uthyrt de andra veckorna hela sommaren. Det har varit fullbelagt.

Genom att jobba med en stuguthyrningsagentur slipper Erik engagera sig i marknadsföringen, han slipper hantera betalningarna och både han och hyresgästerna är försäkrade. Stugförmedlaren tar 20 procent av intäkten.

– Men då sköter de all administration. Och jag får pengarna på mitt konto av dem – först en handpenning av hyresgästen sedan resterande samma vecka som stugan hyrs ut.

Förmånligt hyra ut

Att hyra bostaden är förmånligt, menar Erik. 

Timmerstugan som Erik Hjärtfors byggt blir en av hans viktigaste framtida inkomstkällor.
Foto: Pierre Kjellin

– De första femtiotusen kronorna är helt skattefria, sedan är det bara femton procents skatt på alla inkomster utöver det. I alla fall om man som jag har den inkomsten i min enskilda firma. Uthyrningen är en ganska stor del av min näringsverksamhet. Och nästa hus som vi börjar bygga nu i höst blir en riktigt stor kåk med tolv bäddar.

Vill inspirera andra

Erik brinner fortfarande för skogsägarkollektivet, men i dag handlar han engagemang om att inspirera till mera företagsamhet:

– Tänk om alla vi skogsägare kommer på fötter och börjar samverka och själva utveckla vår resurs – skogen och gården, vid sidan om det konventionella skogsbruket. Tänk vad mycket pengar vi skulle kunna generera till vår egen bygd.

En ökad lönsamhet från den egna skogen kommer dessutom hembygden till del, menar Erik:

– Tack vare mitt företagande kan jag konsumera mer lokalt, har råd att pröva nya affärsidéer, stötta några ungdomar som vill prova egna affärsidéer i skogen och till och med sponsra några ideella föreningar.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 03 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste