LEDARE: När ska vi börja sprida riskerna i skogen?

Det kan vara förödande att lägga alla ägg i samma korg. Ändå är det precis det som de flesta av landets privata och institutionella skogsägare gör – satsar på gran eller tall.

Att bara satsa på en trädart i taget visar sig vara förenat med stora risker. Foto: Pierre Kjellin

I många branscher jag är bekant med undviker de flesta affärsdrivande aktörer att lägga alla ägg i samma korg. I bilbranschen köper de stora handlarna på sig fler verksamheter – bilglas, rekond och skadeverkstäder – för att bredda sig när marginalerna på nybilsförsäljningen börjat bli ohälsosamt låga.

I fastighetsbranschen försöker de framgångsrika hålla en bred mix av kommersiella fastigheter och bostäder i sitt bestånd, och de som nischar sig försöker då att sprida sitt fastighetsbestånd geografiskt. Allt för att sprida riskerna.

Ytterligare ett exempel är telekomvärlden, där Telia ser att marknaden för telefoni nått en hög mognad och försöker bredda och utöka intäktsmöjligheterna genom att köpa in sig i etermedia genom köpet av TV4.

Sommaren 2019 har övergått i höst och Sveriges skogar har nått de kanske högsta nivåerna i modern tid av skador efter granbarkborren, betesskador efter älg och bränder. Lägg till detta en svamp som på lite drygt ett halvt århundrade nu nästan helt utraderat en trädart från vår planet – almen.

Signalerna denna utveckling borde sända till Sveriges skogsägare är att det kan vara förödande att lägga alla ägg i samma korg. Ändå fortsätter majoriteten av landets skogsägare – privata som institutionella – att göra just detta. Odla enbart gran och tall. Ibland på fel marker dessutom. 

Det finns fler trädarter i skogen som går att avyttra på virkesmarknaden. Foto: Pierre Kjellin

Hur kan det komma sig?

Jag tror att ett svar är att vi har omgett oss av för dåliga rådgivare. Och med rådgivare avses inte grannen eller släkten utan virkesköparen, skötselförvaltaren och även Skogsstyrelsen.

Hur kan till exempel någon skogligt kompetent ge markägaren rådet att föryngra med gran på tallmark? Att hänvisa till att det ändå inte går att få upp tall på grund av älgen visar inte bara på statiskt tänkande utan på kroniskt tunnelseende.

Nästan lika obegripligt är att inte fler skogsägare ges rådet att satsa på mer viltfoder i skogen – antingen i form av rena viltåkrar eller genom att låta mer löv komma upp i och runt skogen. Argumentet att det löv man släpper upp i skogen ändå äts upp av viltet håller bara så länge det är så få skogsägare som släpper fram lövet på så lite av sina marker.

Det finns ingen marknad för att odla annat än gran och tall är ett annat flitigt förekommande argument när odlandet av andra trädslag förs på tal. Det är nog sant om målet med skogsproduktionen sträcker sig till att odla massaved för avsalu.

Att det finns en marknad som sträcker sig bortom massa- och energived till skogsindustrin ger vi flera exempel på i detta nummer av Skogsaktuellt. Och fler exempel kommer framöver.

Men som med allt annat här i världen kräver högre ambitioner mer arbete och mer energi. Det finns inga genvägar, inte ens i skogen. Vill man inte lägga tid på att stamkvista björken blir det svårt att få betalt för annat än massaved.

Självklart bör det påpekas att skogsbruk och skogsförvaltning är en synnerligen krävande syssla. Omloppstiderna är extremt långa, och det tar därför lång tid att se resultatet av förändringar man gör.

Därför är det bråttom nu. Bråttom att tänka om, och tänka nytt.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 30 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste