Skogsbruket under attack!

KRÖNIKA Läget är allvarligt. Stora skogsvärden står på spel. Angreppen är de största vi någonsin upplevt i Sverige. Larmen och uppmaningarna kommer från flera olika håll. Ta upp jakten på granbarkborren!

Redan i september förra året kunde jag som många andra hitta spår efter de sexbenta gnagarna i form av borrhål och kådaindränkta stammar. Granarnas försvarssystem gick på högvarv, förgäves försökte de dränka sina angripare. Varningsklockorna började ringa. En process som gick ut på att finkamma skogsfastigheten på stormfällda granar påbörjades. Målet var klart. Att snabbt få bort allt virke som skulle fungera som yngelkammare för granbarkborren till vårens svärmning. Vintern kom och med den snömängder som hindrade arbetet något. Arbetet underlättades då skaren till slut bar. Arbetet intensifierades efter att stormen Alfrida en januarinatt orsakade nya stormfällen runt om på fastigheten. Våren kom, snön smälte, jakten fortsatte.

Den skogsägarfamilj jag kommer ifrån, liksom många andra med oss, har tillsatt stora resurser i att noggrant kamma igenom skogsinnehavet efter granar som visar symptom på angrepp. För att undvika fortsatt spridning av denna lilla, men nog så betydande skadegörare. En investering, ett försök att skydda den skog som ännu inte är drabbad och för att förhindra en möjlig katastrof.

Vad grundar sig då den här explosionsartade populationsökningen i? En enda torr sommar? Kanske, men kan en enda extremt torr sommar vara grunden till vad som idag hotar dagens skogsägare? Hotar med en möjlig femdubbling av de granbarkborreangrepp vi ser idag. I och med det de stora förlusterna av skogsvärden som följer? Jag vill påstå att det finns fler komponenter i den kris det svenska skogsbruket står inför idag. Att vi i Sverige, genom den skogspolitik som bedrivits de senaste åren, undermedvetet odlat granbarkborrar. Skogsvårdslagen reglerar volymen stormfällen av barrträd till 5 m3sk per hektar. En mängd som i dagsläget bör begränsas. För att uppmana skogsägare att jaga vindfällen och begränsa fortsatt spridning av granbarkborren. Katastrofen har sakta smugit sig på oss, utan vår vetskap. Genom restriktionerna angående vindfällen, med målet att öka andelen död ved och därmed gynna den biologiska mångfalden, har vi skapat granbarkborrens optimala yngelplats. Populationen har sakta ökat från år till år. Tack vare den torra, varma sommaren 2018 överlevde fler individer än vanligt kläckning och larvstadiet. Det får de svenska skogsägarna betala för idag.

Det är allmänt känt att den biologiska mångfalden gynnas av död ved. Tanken och målet, att den biologiska mångfalden skulle öka i takt med andelen död ved var god. Tyvärr har målet fått ett ordentligt bakslag. De skogsområden som avsatts för dess höga naturvärden i form av biotopskydd och naturreservat innefattar ofta gamla trädindivider, inte helt ovanligt, gamla granar. Dessa naturvärdesträd dör nu i det nationella granbarkborreangrepp vi ser idag. En följd av den skogspolitik som var ämnad att gynna miljöer med höga naturvärden. Det är lätt att vara efterklok.

Jag tror inte att jag är ensam om att hoppas på en regnig och kall start på årets växtsäsongen. För att hindra fortsatt spridning av granbarkborren. Hindra skogliga förluster i form av både virkesvärden och naturvärden. Fram till dess kommer jag, likt många andra fortsätta trampa i den numera knastrande, torra mossan med motorsågen i högsta hugg i fortsatt jakt på granbarkborren.


Sofia Andersson

Jägmästarprogrammet, Umeå

 

5 frågor till  vår nya studentkrönikör Sofia!

Varför har du valt en skogsutbildning?

Jag har under hela min uppväxt involverats i familjens skogsverksamhet på olika sätt. Från då jag var barn och byggde kojor i skogen till idag då jag själv är aktiv inom verksamheten. Efter gymnasiet och att jag jobbat ett år på Nya Zeeland bestämde jag mig för att lära mig mer om skogsskötsel, skogsekonomi och skogsbranschen i allmänhet och hamnade då på SLU i Umeå.

Vad är mest spännande med Jägmästarprogrammet?

Bredden på utbildningen! Att få lära sig alltifrån de kemiska processerna som sker inuti trädet, till hur man bäst sköter skog givet olika förutsättningar, skogsekonomi, råvaruförsörjning och mycket mer. Att man får vara ute i fält är ett stort plus för mig som trivs bäst bland stock och sten.

Vad intresserar dig mest inom de skogliga ämnena och varför?

Det mesta faktiskt. Jag är mycket intresserad av de mindre privata skogsägarnas skogsskötsel, alltifrån olika skötselalternativ till ekonomi och förutsättningarna till att leva och verka på landsbygden.

Vem är din största förebild i skogsbranschen?

Det är många! De kvinnliga studenterna i jägmästarkurs 13/18 som skrev det öppna brevet till skogsnäringen och uppmärksammade de ojämlikheter som finns i branschen. Även min familj och de personer som funnits och finns runt mig. Som har drivit mitt skogliga intresse, och fortfarande idag lär mig otroligt mycket, långt ifrån skolbänken.

Vad gör du utanför skogen?

Att vistas i naturen på olika sätt är det jag gillar allra mest. Jag ägnar mig åt löpning och då allra helst i skog och terräng samt längdskidåkning. Även jakt på familjens skogsfastighet med familjens jämthundarna är en uppskattad aktivitet. Samt svamp och bärplockning då säsongen är inne. Utöver det uppskattar jag att resa, upptäcka nya platser och möta nya människor.

 

Artikeln publicerades fredag den 28 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste