Naturvårdsgallring gynnar hotade skalbaggar

Det visar en ny studie från Göteborg universitet som undersökt vedlevande skalbaggar i ekskog. Gallringen ger mer plats åt ekarna och gynnar skalbaggarna som är en viktig del i ekosystemet.

En ny studie från Göteborgs universitet visar på mycket positiva effekter för vedlevande skalbaggar vid naturvårdsgallring av ek. Foto: Oskar Gran  

I takt med att landets skogar har blivit tätare och mörkare har även antalet vedlevande skalbaggar knutna till ek minskat.

– De här insekterna utgör en stor del av den biologiska mångfald som vi i lag och med internationella överenskommelser åtagit oss att bevara. Förutom att vara vackra och fascinerande är de också mycket viktiga för skogsekosystemens stabilitet, säger Oskar Gran, vid institutionen för biologi och miljövetenskap i ett pressmeddelande.

Mycket viktiga

Oskar är en av forskarna inom ”Ekprojektet” vid Göteborgs universitet. Enligt universitetet så är Ekprojektet ett långsiktigt forskningsprojekt som utvärderar skötselalternativ för igenväxande ekskogar i södra Sverige.

Inom ramen för Ekprojektet studerar forskare 25 par av skogsytor, där man i varje par låter en yta utvecklas och en sköts aktivt via naturvårdsgallring. På den gallrade ytan avverkas cirka en fjärdedel av trädbiomassan till förmån för ekar och vissa organismgrupper. Effekten av de två skötselalternativen följs sedan upp.

– Långsiktiga, experimentella utvärderingar av olika skötselalternativ är det ont om inom naturvården. Studier som de inom Ekprojektet är därför mycket viktiga för att vi ska kunna veta om våra naturvårdsåtgärder är de rätta, säger Oskar.

Svarade positivt

Enligt honom är vedlevande skalbaggar en artrik och naturvårdsintressant djurgrupp. Omkring 400 arter finns med på den svenska rödlistan över hotade och nära hotade arter. I den nya studien undersökte Oskar och hans forskarkollegor vilken effekt skötseln haft på vedlevande skalbaggarna kopplade till ekar.

– Vi visste sedan tidigare att de svarade positivt på gallringen direkt efter skötselingreppet. Men studien visade att effekten hållit i sig och till och med förstärkts efter tio år, säger han.

Överraskade oss

Studien visar att antalet vedlevande skalbaggarna kopplade till ek inte bara stabiliserats, utan till och med ökat med en tredjedel jämfört med de orörda skogsytorna.

– Det var ett resultat som överraskade oss. Vi hade väntat oss att återväxten efter gallringen skulle ha missgynnat djurgruppen. Dessutom träffade vi på ett antal arter som bara fanns i de naturvårdsgallrade ytorna och inte i de orörda, säger Oskar.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 13 maj 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste