Identifiera dolt vatten och undvik körskador med nya vattenkartor

Körskador i skogsmark i samband med avverkning eller gallring är fortfarande en av skogsbrukets största utmaningar. Genom ett helt nytt kartmaterial kan vattendrag identifieras med hög detaljnivå vilket kan minska körskadorna genom bättre planering.

Figuren visar två flygbilder över samma område. Den vänstra visar en flygbild med mörkblå områden ovanpå, som visar våtmarker från fastighetskartan. Det är de öppna myrarna som är markerade i mörkblått. Lägg även märke till de något ljusare gröna områdena i flygbilden. Dessa områden är beskogade våtmarker och kantzoner utmed vattendrag, fuktiga marker som saknas på dagens kartor. Med den nya markfuktighetskartan, framtagen med AI, så fångas dessa områden in (ljusblåa områden, bild till höger). Foto: William Lidberg 

I en avhandling från SLU har William Lidberg, geoekolog och doktorand i markvetenskap, tagit fram en helt ny typ av kartmaterial som gör att bättre hänsyn kan tas vid avverkningsplanering för att skydda skogens vatten.

Enligt SLU är fuktiga områden kring vattendrag viktiga habitat för ett flertal arter, både djur och växter. Dessa områden fungerar även som spridningskorridorer för många arter, varför särskild hänsyn bör tas kring vid skogsbruk. Körskador i fuktig mark nära vattendrag har dessutom en negativ påverkan på vattenkvalitet när sediment och kvicksilver transporteras ut i vattendragen.

Vattendrag saknas

– Runt 25 procent av kvicksilvret i svenska insjöfiskar har sitt ursprung från skogsbruk, säger William Lidberg i ett pressmeddelande.

En hänsynsåtgärd mot vattendrag som ofta används inom skogsbruket är att lämna en skyddszon på tio meter, gärna med lövdominerad skog, längs båda sidor av vattendraget. Körning i fuktiga områden undviks och där det inte går att undvika används så kallade kavelbroar eller stockmattor som skydd.

Men att planera för detta i praktiken är svårt då de allra flesta vattendrag och fuktiga områden helt enkelt saknas på dagens kartor.

– När vi jämför de befintliga kartorna med de som jag utvecklat i min avhandling kan vi se att 80 procent av alla vattendrag i skogen saknas, säger William.

Den nya kartan fångar även in 75 procent av våtmarkerna, jämföra med de 36 procent som fångas in i de kartor som finns tillgängliga i dag. 

Tredimensionell modell

Han menar att syftet med avhandlingen varit att utvärdera och utveckla metoder som kan användas för att kartlägga små vattendrag och fuktiga marker, så att de kan skyddas på ett bättre sätt vid avverkning.

William Lidberg, doktorand på SLU, har redan mött ett stort intresse för de nya kartor han tagit fram. Foto: privat 

– För att göra det har vi använt en tredimensionell modell av Sverige där upplösningen är 2x2 meter. Den här tredimensionella modellen användes för att avgöra var i landskapet ytligt grundvatten borde samlas och när tillräckligt mycket vatten rinner till samma punkt i landskapet övergår det från att vara grundvatten till att bli ytvatten i form av små vattendrag, berättar William.

Högre träffsäkerhet

I sin avhandling har han använt så kallad maskininlärning. Genom att kombinera olika modeller med befintligt kartmaterial från bland annat SGU, SMHI och Lantmäteriet har han kunnat utveckla nya kartor över vatten i skogen.

Kartorna, med modellerade vattendrag och fuktig mark, visade sig ha högre träffsäkerhet än befintliga kartor, och kan därför användas för att planera dynamiska skyddszoner kring tidigare okända vattendrag.

Markfuktighetskartan kan användas för att planera körvägar för tunga skogsmaskiner, där man kan undvika känsliga områden och därmed minska skogsbrukets negativa påverkan på vattenkvalitet.

– Intresset för de nya kartorna är väldigt stort, alla vill börja använda kartorna så fort det bara går, avslutar William.

Avhandlingen ”Digital Wet Areas Mapping” försvarades i Umeå den 29 mars.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 03 april 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste