Ny rapport ska minska skador på kulturlämningar vid avverkning

Enligt statistik från Skogsstyrelsenen framkommer att kulturlämningar som kolbottnar fortfarande skadas i stor omfattning i dagens skogsbruk. En ny rapport från Riksantikvarieämbetet ska öka kunskaperna kring kolbottnarnas historia och betydelse för att vända trenden.  

Fortfarande skadas många kulturlämningar i dagens skogsbruk, det visar statistik från Skogsstyrelsen. För att öka kunskapen kring kolbottnar och deras historia har Riksantikvarieämbetet tagit fram en ny rapport. Foto: Skogsstyrelsen 

– Rapporten syftar till att föra diskussionen framåt och underlätta att finna vägar till lösningar på skadeproblemet och en ändamålsenlig antikvarisk hantering av lämningarna, säger riksantikvarie Lars Amréus i ett pressmeddelande.

Lite kunskap

Av alla de kulturlämningar som finns i skogen är kolbottnen den mest förekommande. En kolbotten är grundresten av en kolmila och ligger vanligtvis nära markytan, varför den också löper stor risk att skadas. I fornminnesregistret finns 50 000 registrerade lämningar kopplade till kol, och utöver dessa finns också 13 500 andra skogsbrukslämningar där en stor del är kopplade till kolning.

Enligt Riksantikvarieämbetet är förteckningen inte komplett och det kan mycket väl finnas ett stort antal oupptäckta lämningar, men det stora antalet kan likväl ge en bild av kolningens omfattning och dess betydelse för både den ekonomiska och den industriella utvecklingen i Sverige. Men trots att kolning har spelat en viktig roll ända sedan tidig medelålder finns det enligt Riksantikvarieämbetet förhållandevis lite kunskap om dess historia.

Intressant inblick

Därför har man nu låtit sammanställa resultaten av de olika arkeologiska undersökningar och insatser som gjorts under de senaste årtiondena. Sammanställningen ger enligt Riksantikvarieämbetet en intressant inblick i historien där man till exempel kan datera resmilan, som tidigare kopplats till när vallonerna dök upp i landet under 1600-talet, så tidigt som till 1400-talet. Man har också kunnat se konstruktionselement hos milorna som visar på en närmast okänd teknikutveckling genom åren.

För den intresserade gå det att läsa både Riksantikvarieämbetets fullständiga rapport, och Skogsstyrelsens inventering av skador på kulturlämningar.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 13 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste