Rätt beslut att satsa på ny flishugg

För ett år sedan besökte Skogsaktuellt Vinsarps Säteri ett par mil norr om Ulricehamn som just investerat stort i en helt ny flishugg från tyska Heizomat, tillsammans med en Claas Xerion-traktor. En stor efterfrågan på flis och en nischad inriktning har gjort att investeringen lönat sig. 

 

Den traktordrivna flishuggen klarar stockdiametrar på upp till 80 centimeter, har en egenvikt på över 16 ton och drivs av en Claas Xerion 4500 på 450 hästkrafter. Foto: Björn Schubert


När en förhållandevis liten lokal aktör gör en mångmiljoninvesterineg i flisbranschen, som historiskt sett präglats av osäkerhet och dålig lönsamhet, blir man förstås nyfiken. Vinsarps Säteris flisekipage är en intressant lösning och just den lokala anknytningen är en av hemligheterna bakom framgången.

– Hela kedjan måste fungera. Om det efter en avslutad virkesaffär fortfarande ligger en hög med Grot och ruttnar vid skogsbilvägen så får man missnöjda markägare, och där har vi en fördel med vår lokala förankring, säger Lars Olsson, inspektor på Vinsarps Säteri till Skogsaktuellt. 

Trots den torra sommaren med hög brandrisk så har flishuggen bara stått en månad. Efterfrågan har varit fortsatt hög och jobben har rullat på så pass bra att man planerar på att anställa en till förare. Samtidigt har torkan också haft sina fördelar.

Tack vare den höga fliskvalitén fick man under sommaren, via en försäljare av flispannor, göra en liten Hallandsturné under ett par veckor. Enligt Lars Olsson, inspektor på Vinsarps Säteri finns också planer på att investera i ett nytt, ännu finare såll för att ännu bättre kunna möte mindre pannors behov. 

Bra konjunktur 

– Det känns som att det är en bra konjunktur för bioenerig just nu och tack vare sommarens torka så är det ett ovanligt bra material i vinter, säger Lars. 

Andelen grotflisning har ökat, och tillsammans med stamvedsflisen är den totala volymen större än planerat med den nya huggen. Traktorhuggen har en svårslagen framkomlighet som visar sig särskilt under svåra förhållanden med exempelvis snö där den är överlägsen så kallade huggbilar. Dessutom är fliskvalitén hos den tyska huggen mycket hög vilket gör den lämplig även för mindre gårds- och villapannor som inte klarar av för grov industriflis. 

– Maskinerna har rullat på väldigt bra. Tyvärr har vi råkat ut för några stenkörningar där vi fått in stenar i huggen, det kan hända ibland när privata markägare kört ihop ris själva med en timmergrip. Men servicen från återförsäljaren för huggen i Sverige har varit otroligt bra och vi har snabbt fått reservdelar, säger Lars och fortsätter:

– Traktorn i sig är underbar. Den går jättefint och våra förare tycker att det är en väldigt bra arbetsmiljö i den vändbara hytten. Det enda som kan var lite otäckt är när man får möte på en smal skogsväg, för den är väldigt stor, skrattar Lars. 

Brist på grot

Flisekipaget går varje dag, fem dagar i veckan under bränslesäsongen. Däremellan finns det gott om andra jobb på säteriet.

– Vi har mycket skog själva, så vi måste jobba i den också. Sen är det viktigt med lite variation i arbetet också så man inte behöver sitta i en maskin hela tiden, utan får komma ut i skogen och jobba lite också, säger Lars.  

Arbetsområdet sträcker sig mellan fem och sex mil runt säteriet där man förser traktens värmeverk och flispannor med flis. Efterfrågan är fortsatt stor och bristen på grot är påtaglig.

– Det ligger inte så mycket som det gjort tidigare år, det finns inget överskott längre, säger Lars. 

Ett år före 

Han tror på en ökad andel stamvedsflis, bland annat beroende på sommarens barkborreangrepp. Det man flisar kommer delvis från egen skog, men också till stor del från köp, och under sommaren och hösten har Lars köpt omkring 5 000 kubikmeter bränsleved inför nästa bränslesäsong. 

– Vi måste hela tiden ligga ett år före när det gäller bränsleveden, så jag planerar inför nästa säsong nu, säger han och fortsätter: 

– Nu när priserna blivit något bättre tror jag att det finns en potential, dels i så kallade konfliktbestånd med eftersatta röjningar, och mycket bränsleved finns utefter åar, åkerkanter och vägar. Där tror jag att det går att plocka ut mycket mer, och det är något som jag funderar på hur man kan få ut det på ett vettigt sätt så att även markägaren kan få ut ett bra netto. Bara på våra 1 100 hektar kan vi varje år plocka ut en ganska ansenlig volym av sådan skog. 

Björn Schubert
bjorn.s@ja.se • 070-683 94 62

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste