Framgångar i bekämpning av askskottssjuka

Den så kallade askskotssjukan drabbar trädarten Ask genom angrepp av den invasiva mikrosvampen Hymenoscyphus fraxineus. Trädarten klassas i dag som hotad i Sverige men ny genforskning ger hopp om immuna kloner.

Askskottssjukan har drabbat en stor del av det svenska askbeståndet och asken klassas nu som hotad i Sverige. Men i sitt arbete med att ta fram motståndskraftiga plantor har forskare genom modern genteknik gjort viktiga framsteg som kan påskynda processen. Foto: mostphotos

I ett forskningsprojekt på SLU som också finansieras av Skogssällskapet jobbar man intensivt med att rädda asken. Med hjälp av modern teknik och genetiskt material från den lilla del, ungefär fem procent, av askarna som är motståndskraftiga försöker forskarna ta fram friska askar som så småningom kan bli grunden i framtida fröplantager.

Första steg

– Vi har konstaterat att det finns individer med motstånds­kraft i askpopula­tionen och har tagit några kritiska första steg som lägger grunden för kommersiell förädling och försäljning av motstånds­kraftiga askar, säger Michelle Cleary, forskare på SLU i en artikel på Skogssällskapets kunskapsbank.

Projektet har två delar där den ena handlar om traditionell urvalsförädling där man jobbar med att föröka de bästa individerna av de som har önskade egenskaper. Arbetet med att leta upp friska träd med minst 80 procents intakt krona började för flera år sedan och även allmänheten har kunnat bidra med tips på lämpliga träd.

Stor utmaning

Michelle har jobbat tillsammans med Lars-Göran Stener på Skogforsk och återbesökt de motståndskraftiga träden igen under 2018 för att se till deras hälsostatus, och under 2019 kommer man börja ta kvistar från de träd som fortfarande är friska för att ympa dessa på grundstammar av ask. Dessa kommer sedan planteras ut och forskarna räknar med att på sikt kunna få fram ett hållbart odlingsmaterial, men denna form av förädling tar mycket tid.

– Det är en stor utmaning att få fram tillräckligt långsiktig finansiering för att fullfölja förädlingsprogram av den här typen, säger Michelle.

Snabbare resultat

En metod som ger snabbare resultat är att använda sig av kemiska markörer för att hitta friska träd, så kallad FT-IR-spektroskopi. I den andra delen av forskningsprojektet jobbar forskarna därför med att kartlägga kemiska mönster som skiljer friska askar från sjuka.

– Tekniken kan användas på landskapsnivå för att hitta motståndskraftiga askar till klart lägre kostnad än vid traditionellt urval. Den öppnar också för möjligheten att utveckla avancerade instrument, till exempel en handhållen apparat som gör det möjligt att på plats analysera enskilda träds egenskaper, säger Michelle.

Lovande verktyg

I förlängningen kan forskningen leda till att man kan ta fram en sensor som kan hållas mot trädet, för att på ett par minuter avgöra om trädet är motståndskraftigt. Den här tekniken skulle kunna påskynda arbetet med att ta fram motståndskraftiga askar betydligt jämfört med traditionell skogsträförädling.

– Vi är inte där ännu, men det är ett lovande verktyg för framtiden som kan göra att vi vinner många år jämfört med att använda traditionella metoder, säger Michelle som hoppas att de nya forskningsresultaten ska kunna locka fler finansiärer.

– Resultaten har gett oss en rejäl språngbräda för fortsatt forskning och utveckling, avslutar hon.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 11 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste