Forskningen kring skogspoppel fortsätter – plantmaterial på gång

Tidigare har forskare vid SLU:s poppelforskningsprogram kunnat visa stora tillväxtökningar på kalkad skogsmark. Nu fortsätter arbetet när man försöker ta fram lämpliga plantor och där har forskarna testat en ny metod.

Henrik Böhlenius är en av forskarna bakom SLU.s arbete med att ta fram poppel för odling på skogsmark. Foto: SLU

– Vi går nu vidare med försöken. Målet är att få fram ett bra odlingssystem för poppel på skogsmark. Att kalka marken är en ganska enkel och billig åtgärd, men det är förstås en fördel om vi får fram plantor som växer bra utan kalk, säger poppelforskaren Henrik Böhlenius i ett nyhetsbrev.

Boven i dramat

Att odla poppel på åkermark är inga problem, det är först när man kommer till skogsmark som det kan bli svårt då träden inte trivs i de sura jordarna. pH värden på 4,5 är inte ovanligt för skogsmark och vid så sura förhållanden dör poppeln. Forskare tror att det är aluminium som är boven i dramat då det vid låga pH-värden inte längre är bundet till jordpartiklar utan kan röra sig fritt i marken.

Vid ett försök med odling i kruka där poppelplantor fick en näringslösning med olika höga doser av aluminium visade de plantor som fick den högsta dosen en klart lägre tillväxt, men enligt forskarna kan det också finnas skillnader mellan kloner.

Beprövad metod

I arbetet med att ta fram livskraftiga poppelplantor har man nu tagit till en beprövad metod från jordbruket i ett gemensamt projekt mellan Institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap, Institutionen för biosystem/teknologi och Skogforsk. Projektet finansieras via Partnerskap Alnarp och går ut på att kloner som odlats i kruka tills de fått rötter får en näringslösning tillsammans med aluminium. Efter ett dygn tvättas plantorna, doppas i ett färgbad och tvättas igen. Rotspetsarna som skadats av aluminium har då en blålila färg och är lätta att skilja ut.

På det här viset kan forskarna snabbt skilja ut skadade plantor och sedan jobba vidare med de som har ett välutvecklat och oskadat rotsystem. Tanken med att testa denna metod är att utveckla ett system som fungerar i stor skala och inledningsvis kontrollerades 100 kloner, med ett flertal plantor från varje klon. Av dessa klarade sig 20 stycken bra och de provodlas nu i krukor med naturlig skogsjord och tre olika aluminiumhalter för att gå vidare i urvalet.

Fortsatt förädling

Fördelen med poppel är det mycket breda genetiska urvalet med tusentals kloner att välja från.

– Om den här metoden fungerar kan vi ganska snabbt få fram en bas för fortsatt förädling. I efterföljande urval handlar det om att hitta plantor med bra tillväxt, bra genvinklar och resistens mot sjukdomar. Kanske går det också att hitta kloner som är mindre attraktiva för älg och rådjur, säger Henrik.

Relativt lättodlad

Hybridasp, som är ett annan snabbväxande lövträd, klarar sig bättre på skogsmark än poppel men är mindre motståndskraftig och måste hägnas från viltbetning. Forskare tror att den för Sverige relativt nya poppeln inte hunnit anpassa sig än, men att det finns goda möjligheter för odling på skogsmark.

– Det finns likväl troligen kloner som klarar skogsmarken. Nu gäller det bara att hitta dem och ta vara på alla andra goda egenskaper. Under rätt förutsättningar är tillväxten minst det dubbla jämfört med gran. Dessutom är den relativt lättodlad. När den första generationen etablerats är det mesta arbetet gjort, därefter föryngras den med stubbskott. I vissa fall tror jag poppel kan bli ett alternativ och komplement till gran på skogsmark, säger Henrik.

För den som vill läsa mer kring SLU:s arbete med poppel finns mer information på hemsidan.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-683 94 62
E-post: bjorn.s@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste