Malwa vill förändra synen på små skogsmaskiner

Den sydsvenska skogsmaskintillverkaren Malwa bygger mindre gallringsmaskiner till både privatpersoner och entreprenörer. Samtidigt som man byggt maskiner har man även jobbat med att bygga en annan syn på beståndsgående gallring. 

 

Att köra andragallring eller som i det här fallet, grov förstagallring är inget problem med mindre maskiner som Malwas skördare 560. Från Malwas sida jobbar man hårt med att slå hål på de felaktigheter som man menar råder kring mindre, beståndsgående gallringsmaskiner. 
Foto: Björn Schubert


Få saker engagerar skogsägare, tjänstemän och forskare lika mycket som gallring, och det finns nästan lika många åsikter kring gallring som det finns träd i skogen. Många privata skogsägare vill inte se stora maskiner i sina gallringar vilket har skapat en växande marknad för mindre, beståndsgående skogsmaskiner som exempelvis de från Malwa, maskiner som samtidigt fått ett oförtjänt dåligt rykte.

Entreprenören Petter Marklid trivs bra med sin skördare. Han är uppvuxen med mindre maskiner och trivs med konceptet. Han har tidigare erfarenhet från större skördare, men menar att förarmiljön i Malwan är minst lika bra. 

Grövre gallring

En av myterna kring dessa mindre maskiner enligt Malwa, som man jobbar mycket med att motbevisa, är att de inte klarar att köra andragallring, och att man då behöver gå in med en större skördare och hugga bort de så kallade vägträden i en andragallring. För att se dessa mindre maskiner i praktiken besökte Skogsaktuellt en gallringsentreprenör utanför halländska Unnaryd för att se de arbeta i grövre gallring. 

Entreprenören Petter Marklid har tidigare varit anställd som skördarförare och har då kört större maskiner. När han startade eget 2016 föll valet dock på en mindre gallringsmaskin, en begagnad Malwa 560 skördare som han senare bytte in och i augusti 2018 fick han sin nya Malwa 560 med vilken han kör både åt Derome och åt egna kunder. 

Varför blev det just en Malwa när du startade eget? 

– Jag är uppvuxen med den här sortens skogsbruk med små, beståndsgående maskiner som traktor och skogsvagn. Sedan har vi också mycket blöta marker i de här trakterna och då fungerar de här lätta maskinerna väldigt bra, säger Petter. 

Hur är förarmiljön jämfört med en större skogsmaskin? 

– Den är minst lika bra skulle jag vilja säga. Det blir inte kraftiga stötar och vibrationer eftersom man sitter så pass lågt, sedan absorberar midjan också en del genom midjelåset. 

Maskinen är utrustad med ett Logmax 928 aggregat som har en maximal kapdiameter på 42 centimeter. Petter menar att han egentligen aldrig känner ett behov av ett större aggregat, och när man ser maskinen arbeta i gallringen med en medelstam på 0,14 så verkar den heller inte ha några problem med att hantera grövre stammar. 

Magnus och Madeleine Wallin är Malwas grundare. Bilden är tagen under Elmia, en mässa som gjorde stor skillnad för företagets tillverkning och försäljning av skogsmaskiner. Foto: Malwa 

Maskinens kapacitet

Det aktuella beståndet är något utöver det vanliga då det rör sig om en mycket välvuxen granskog på gammal åkermark.

– Det här är kanske inte något som hör till vardagagen att få gallra, men det är ett utmärkt objekt för att visa maskinens kapacitet, säger Magnus Wallin, grundare för Malwa och ansvarig för försäljningen i norra Sverige som också var med ute i skogen, och fortsätter:

– Här i Sydsverige gallrar man ofta två gånger innan slutavverkning och då klarar man sig många gånger med mindre maskiner om gallringarna utförs i rätt tid. Om man har kvar mer volym till slut­avverkningen är det inte svårt att räkna hem en gallring som kostar lite mer.

Våga ställa krav 

Han menar att Malwa som företag till stor del har kunnat byggas upp på grund av att skogsägare har börjat ställa högre krav när det gäller skogsvårdsåtgärder.

– Som skogsägare får man inte bara nöja sig med vad inköpare, rådgivare eller forskare säger. Man måste våga ställa krav på vilka maskiner man vill ha i sin skog, och där vill i dag många inte ha stora tunga maskiner i gallring som tar upp breda stickvägar.

Och just stickvägar är ett problem som gallring ofta tampas med då en stor del av uttaget sker i dessa vilket innebär att mellanzonerna inte kan gallras igenom ordentligt eftersom man då riskerar ett för högt, produktionsnedsättande uttag. 

– Det pratas idag mycket om att de gallringsmallar man länge använt ger för höga uttag, och om man då ska sänka uttaget ännu mer blir det knappt annat än vägar, som en sorts korridorgallring, med större maskiner, säger Magnus. 

Duktiga entreprenörer

Han berättar att man från bolagshåll fått kritik för att ha för stor andel stickvägar, eftersom man i ett system med malwamaskiner kan köra med skotaren i samma vägar som skördaren.

– Skördaren är 1,95 meter bred och skotaren är 2,15 meter bred, bara för att den då kan köra i skördarens vägar är det ju egentligen inte per automatik stickvägar, menar Magnus. 

Han betonar att det inte bara är maskinen som avgör om det blir en bra gallring, utan att det också hänger mycket på föraren. 

– Det är väldigt viktigt för oss att ha duktiga entreprenörer som Petter, han fungerar som en ambassadör för våra maskiner och det här sättet att gallra. Ofta när en skogsägare bestämmer sig för beståndsgående maskiner så har man en bild av hur man vill att resultatet ska se ut och då gäller det att föraren gör ett bra jobb, annars kan vi prata oss varma om våra maskiner så mycket vi vill. Sen finns det såklart också förare som kan göra fina gallringar med större maskiner också, det visar helt enkelt hur viktig också föraren är i det hela, säger Magnus. 

Argumentet håller inte

För att slå hål på myten om att små maskiner skulle orsaka mer körskador eftersom man måste köra fler lass har Malwa också deltagit i ett test på Skogforsks terrängbana tillsammans med andra gallringsskotare från kända tillverkare där man skulle mäta spårdjup.

– Maskinerna skulle köra tio varv med fullt lass och eftersom vår skotare har något mindre lastkapacitet än de andra begärde jag att vi skulle få köra 15 varv för att inte argumentet skulle uppstå att man inte kört ut samma volym. Med de större skotarna fick man avbryta efter sju varv då spårdjupet var flera decimeter djupt medan vår skotare hade lämnat sju centimeter djupa spår efter femton varv, så det argumentet håller inte, säger han. 

Björn Schubert
bjorn.s@ja.se • 070-683 94 62

 

Artikeln publicerades onsdag den 16 januari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste