Så kan energiskogsodlarna slå tillbaka

För att möta framtidens krav på biobaserade bränslen till både uppvärmning och fordonsdrift krävs allt mer råvara. Istället för att som i dag importera stora mängder material som för med sig oönskade föroreningar, kan energiskogen stå för en inhemsk produktion av råvara. 

 

Lantbrukaren Jan Månsson har också planterat de nya klonerna 2013. Träden är i dag sex år gamla och tio meter höga. I försöket i Vombsjön testade man tidigare i år att skörda en bit av försöksytan för att se om de nya stubbskotten skulle bli raka, vilket de blev. Från april till november i år har stubbskotten vuxit fem meter, trots den torra sommaren. 
– Jag har jobbat med energiskog sedan 1979 men aldrig sett något liknande säger Lars Christersson, professor emeritus vid SLU och en av de som anlade försöket. 
Foto: Lars Christersson


Trots all hänvisning till och påpekanden om att inhemska, alternativa energikällor måste spela en betydande roll i våra försök att begränsa klimatförändringarna inträffar följande. Energiskogsodlarna i Sverige drabbas i dag av så stora ekonomiska bekymmer att många väljer att helt enkelt plöja upp sina odlingar. 

Orsaken till problemen är landets import av sopor från olika delar av Europa, import av rivningsvirke från bland annat Norge och till och med import av torv som ursprungligen kommer från Vitryssland. Dessa utländska så kallade energiråvaror konkurrerar helt enkelt ut flisen från den svenska energiskogen, eftersom värmeverken i Sverige får betalt för att de tar hand om andra länders ”avfall”. Samtidigt finns risk för att oönskade ämnen och bekymmersamma organismer förs in i vårt land.

Lars Christersson brinner för energiskog och ser stora möjligheter med de nya klonerna. Användningen av trä och cellulosa är i dag på en helt ny nivå och med dessa snabbväxande träd kan man snabbt ta fram stora mängder inhemsk råvara. Foto: Privat

Nya idéer

Men nu tycks nya idéer och lite annorlunda tankegångar vara på väg. Allt beror på att skickliga växtförädlare har lyckats framställa Salixkloner med ett annorlunda växtsätt (morfologi) jämfört med de gamla klonerna. I täta planteringar skjuter dessa nya kloner bara två-tre skott per stubbe som sedan växer rakt och på längden i en snabb takt, till skillnad från tidigare kloner som sköt många fler stubbskott som sedan växte utåt som bandyklubbor vilket tar mycket plats i odlingen och begränsar stamantalet. 

Planteras då dessa nya kloner tätt med ett förband (plant- x radavstånd) av runt 0,4 x 0,7 m får man en energiskog med upp till 30 000 buskar per ha. Och det allra mest intressanta är, att man får en produktion som mer än väl fördubblas i förhållande till dagens odlingsresultat. Detta kan noteras, om man jämför med odlingar med den gamla planteringstekniken med ett dubbelradsystem som ger som bäst 10 000 buskar per hektar.

Förbluffande resultat

Några testodlingar med här föreslagna, täta förband har genomförts med Salixklonen Tora på en miniförsökspark (Vombsjösänkans pil- och poppelpark, VPP) strax öster om Vombsjön i södra Skåne, och Resultaten är förbluffande (se tabell). 

En meter långa sättkäppar (salixplantor) planterades direkt i den befintliga vegetationen, som främst bestod av mjölktistel och en del gräsarter, på en näringsrik mosse. Planteringen skedde år 2013 och den totala arealen ligger på 400 kvadratmeter. Planteringen är dessutom inhägnad. 

Idag, alltså efter sex års odling har Salixklonen Tora producerat nio kilo per kvadratmeter torr biomassa (om talet för biomassaproduktionen i kilo per kvadratmeter multipliceras med tio får man produktionen i ton/ha). Dock bör här uppmärksammas att uppskalning av småförsök till hektarskala alltid är vansklig. Men i det här fallet är ursprungsytan så stor, 400 kvadratmeter, att kanteffekter har kunnat undvikas vid mätningarna. Dessutom bör här påpekas att tillväxten under det första året var i stort sett noll på grund av den kraftiga konkurrensen från den befintliga vegetationen. Det var först under det tredje året som tillväxten verkligen sköt fart. 

Skulle kunna fördubblas

Produktionen av vedbiomassa i den gamla energiskogen är i absolut bästa fall tio ton torrsubstans per ha och år. Med de nya klonerna med annorlunda morfologi och med mycket tätare planteringsförband blir det annorlunda. Preliminära resultat från VPP antyder att denna produktion skulle kunna fördubblas. 

Men här dyker naturligtvis nya problem upp. Kan de gamla planteringsmaskinerna användas? Troligen kan detta ske efter en del justeringar. Dock kommer planteringskostnaderna att avsevärt fördyras. Detta beror på att det åtgår tre gånger så många sticklingar, om man använder dessa nya planteringsförband jämfört med de gamla. Men med tanke på den kraftigt ökade produktionen så bör dessa kostnader snabbt vägas upp.  

Befintliga gallringsmaskiner

Dagens skördemaskiner kan definitivt inte användas, eftersom det inte finns plats för hjulparen i de täta raderna. Här kommer istället befintliga gallringsmaskiner väl till pass. De är utrustade med en lång kran­arm på upp till 11,3 meter, på vilken det sitter ett speciellt skärhuvud, ett så ­kallat klippaggregat, monterat i spetsen. I odlingar med de här föreslagna täta förbanden, anläggs körstråk på var tjugonde meter, så att dessa skördemaskiner kan ta sig fram.

Ovanstående forskningsresultat, om än i liten skala, ger oss intressanta vinkar i energifrågan. Resultaten pekar ut, vilka möjligheter som Sverige, och många andra länder, har att producera stora mängder vedbiomassa för energiändamål och andra nyttigheter. Detta kan ske genom att i större utsträckning än idag utnyttja snabbväxande lövträds hela produktionsförmåga. Det är många som pekar på och hänvisat till att just skogens ökade produktion av vedbiomassa skulle kunna vara en av hörnstenarna i byggandet av en fossilfri värld. 

Oönskade organismer

I dag används trä till så mycket mer än bara timmer och massaved. Ny forskning kring storskalig, alternativ energiproduktion med träråvara som bas skulle kunna innebära att”kriget” mot importerade sopor, rivningsvirke och torv skulle intensifieras och till och med kunna vinnas. Det är kanske till och med så, att inte bara energiskogsodlarna skull vinna på den processen. Kanske är det så att vi i Sverige skulle undvika att få in i vårt land oönskade organismer och inte minst en hel del miljöfarliga produkter, som vi kan ha svårt att rena utsläppta rökgaser ifrån.
 

Energiskog

Energiskog är liktydigt med odling av snabbväxande lövträd (nästan uteslutande av släktet Salix) på jordbruksmark. Vid plantering används sticklingar (skottdelar) av ettåriga skott som planteras med maskin i ett dubbelrad-system. Detta innebär att två rader ligger tätt intill varandra (0, 75 m) och med ett längre avstånd (1,5 m) mellan dubbelraderna.

 

Produktionsresultat från en testodling med Salixklonen Tora med 28 000 stammar per hektar

År

2016

2017

2018

Ålder

4

5

6

Diameter, mm

33

39

44

Höjd, m

6

8

10

Stam/m2

2,8

2,8

2,8

Produktion, kg/m2, TS

4,2

6,6

9,2

Produktion, kg/m2,år,TS

 

2,4

2,6

 

Lars Christersson

Sektionen för lövträdsodling,
VPE, SLU, Ultuna, Uppsala

 

Artikeln publicerades onsdag den 05 december 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste