Nya mål för mindre betesskador

Naturvårdsverket har, tillsammans med Skogsstyrelsen, för första gången tagit fram nya gemensamma mål för älgförvaltningen. Dessa innebär bland annat att högst fem procent av ungtallen får skadas årligen av viltbete

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tagit fram nya, tydliga riktlinjer för att minska betesskador av älg, men Svenska Jägarförbundet är kritiska till att man fortsätter att låsa sig fast vid ökad avskjutning som enda alternativ. Foto: Mostphotos

Den 27 november presenterade Naturvårdsverket de nya målen med preciserade siffror och måltal, som tagits fram på uppdrag av regeringen. Målet är att minska älgstammen och de skador älgarna orsakar på skog och i trafiken, men samtidigt öka dess kvalitet. De nya måltalen innebär bland annat mer än en halvering av antalet betesskadade ungtallar, som i dag beräknas till runt 50 procent av Skogsstyrelsen. Denna siffra ska minska till 20 procent.

Uppnå bra balans

– Det är angeläget att minska betesskadorna i skogen. Med de åtgärder vi tagit fram i samarbete med Skogsstyrelsen och nu presenterar för regeringen kommer vi längre än vi gjort hittills för att uppnå en bra balans i älgförvaltningen, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger i ett pressmeddelande.

Med de nya konkreta målen hoppas man från myndighetshåll på en effektivare älgförvaltning med mindre betesskador som följd.

– Skogsstyrelsens har bidragit med de skogliga målen och tillsammans med Naturvårdsverket kan vi nu än mer kraftfullt arbeta gemensamt för att få dagens älgförvaltning att leverera resultat. Naturvårdsverket har satt ned foten och det här kommer att röja undan en eventuell ovisshet om vilka problem som älgförvaltningen faktiskt syftar att komma till rätta med, säger Christer Kalén, viltskadeexpert på Skogsstyrelsen.

Inte lyckats

Den nuvarande älgförvaltningen har enligt Naturvårdsverket inte lyckats med sitt mål.

– Utvärderingen och analysen visar att flera av målen i älgförvaltningsplanerna och riksdagens övergripande målsättningar inte uppnåtts. Viltskadorna har dessutom ökat de senaste åren, säger Marcus C Öhman, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Det krävs mer insatser för att nå upp till den nödvändiga avskjutningen.

– Avskjutningsmålen har inte uppnåtts och vi kan konstatera att det finns behov av uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen. Det har varit otydligt med roller och ansvarsfördelning vilket bland annat beror på att även riksdagens mål har varit otydliga och svåra att följa upp, säger vilthandläggare Carl-Johan Lindström på Naturvårdsverket.

Tydligare mål

I den nya rapporten presenterar Naturvårdsverket en inriktning för tydligare mål i älgförvaltningen som stöd för länsstyrelsernas och de lokala aktörernas arbete. 

– Den lokala förvaltningen är nyckeln till en framgångsrik älgförvaltning med god måluppfyllelse. Förvaltningen måste ta hänsyn till allmänna intressen som bland annat älgjaktens olika värden, att motverka trafikolyckor med älg och skador på skog. Det är viktigt att vi har en älgstam i balans med betesresurserna. Antalet älgar ska vara anpassade till målsättningarna för skogens utveckling och den biologiska mångfalden. Markägare har också ett ansvar, fler markägare behöver föryngra med tall för att en balans ska uppnås, säger Carl-Johan.

Naturvårdsverkets Arbete med tydligare mål för älgförvaltningen och uppföljning fortsätter genom att myndigheten tar fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort under 2019. Tanken är att de lokala och regionala aktörerna både ska få ge synpunkter och få mer hjälp i arbetet med förvaltningen.

Låser fast sig

Svenska Jägarförbundet kommenterar Naturvårdsverkets rapport:

– Tyvärr fortsätter myndigheterna att låsa fast sig vid älgstammens storlek som det största problemet. Älgstammen har minskat med cirka nio procent sedan 2012 när det nya älgförvaltningssystemet infördes. Samtidigt har betesskadorna ökat, säger kommunikationschefen Magnus Rydholm på förbundets hemsida.

Han pekar på att forskningen tydligt visar att en ökad fodertillgång är ett betydligt effektivare verktyg än enbart ett ökat jakttryck.

– Därför har vi varit envisa med att påtala att man måste både öka tillgången på foder och jakten. Inte bara använda det ena verktyget. Men det ska vi göra lokalt, säger han.

Nationell styrning

Jägarförbundet oroas också över ambitionen att införa en nationell styrning av älgjakten, även om man menar att det utrycks i luddiga formuleringar.

– Att viltförvaltningen är lokal och innehåller utrymme för jägare och markägare att bestämma över jakten skapar incitament och delaktighet. Nationell detaljstyrning på lokal nivå kan äventyra alla ideella initiativ och engagemang som viltförvaltningen vilat på i decennier. Vem vill exempelvis inventera och bedriva viltvård om man inte får vara med att påverka? undrar Magnus.

Målen för en effektivare älgförvaltning och mindre betesskador har preciserats och konkretiserats och ser bland annat ut såhär:  

  • För skogens räkning är det nu bestämt att högst fem procent av ungtallen får skadas årligen av viltbete. I områden med lägre tillväxttakt är måltalet satt till två procent.
  • I de preciserade målen anges också att gran inte ska planteras på magra tallmarker. På marker som passar både för tall och gran ska minst en fjärdedel föryngras med tall.
  • Trädslagen rönn, asp, sälg och ek (Rase), som ofta betas av viltet och är viktiga för mångfalden, finns också med i de preciserade målen. I ungskogen ska Rase finnas i tillräckligt antal så att det långsiktiga målet tio stammar per hektar i den äldre skogen kan nås.

Källa: Skogsstyrelsen 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 28 november 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste