Håll koll på skogen med drönare

Att hinna se över sin fastighet regel­bundet kan vara svårt för många skogsägare. Med sommarens barkborreangrepp och annalkande höststormar kan det därför vara en bra idé att införskaffa en drönare för att se över känsliga skogsområden och även sin skogsbruksplan. 

Drönare används i dag till en rad olika uppgifter och utvecklingen går snabbt framåt vad gäller kameror, räckvidd och batterikapacitet. Drönare kan vara ett hjälpmedel både för skogsägare som inte kan eller hinner ta sig ut i skogen, men även för inspektorer och rådgivare till skogsägare som bor långt ifrån fastigheten. 

Har man dessutom en skogsbruksplan i exempelvis pcSKOG så kan man lägga in flygbilder från­ ­drönare i planens karta för att ajourhålla den vid ­exempelvis avverkningar eller vägbyggen. 

Färska bilder 

Per Erik Östlund, är specialist på både planeringsverktyget pcSKOG och drönare. Skogsaktuellt följde med honom när han höll en kurs för elever på Linnéuniversitetets Skogskandidatprogram på Östads Säteri utanför Alingsås. Objektet för kursen var en nyligen avverkad yta som skulle kartläggas med hjälp av drönare. 

– Jag hittade det här hygget på en bild från satelliten Sentinel. Även om de bilderna är rätt grovkorniga så är de betydligt färskare än ortofoton. Nackdelen med satelliter är att det kan vara moln när de tar bilder, säger Per Erik och fortsätter:

– Jag resonerar som så att gör man det här yrkesmässigt så går det inte att flyga hela fastigheter, om man nu inte har en skogsägare som är villig att betala för det så blir det för dyrt. Det jag tror är mest lönsamt är att flyga nya hyggen eller områden där man misstänker att det kan ha hänt något.  

Billigare varianter

Per Erik använder sig av en Dji Mavic som kostar runt 10 000 kronor, men det räcker också med billigare varianter. 

– Om jag ska ta bilder som ska bli ortofoton måste jag flyga med den här eftersom det krävs en bättre kamera då, men vill man bara flyga över skogen för att se hur den ser ut så klarar man sig bra med en drönare för fem- sex tusen. Fördelen med Mavic är att den fungerar bra ihop med pcSKOG, säger Per Erik. 

För att styra drönaren och kartlägga hygget använder han appen Drone Deploy där han programmerar in en rutt som den sedan följer. Per Erik placerar drönaren på en stubbe som utgör startbanan och efter att programmet gjort en så ­kallad ”pre flight check” surrar drönaren snabbt upp på den förprogrammerade höjden och börjar sin rutt. 

Hur högt flyger du? 

– Det är tillåtet att flyga på 120 meters höjd så jag brukar alltid flyga på maxhöjd, förutom när jag ska räkna plantor. Ju lägre man flyger desto saktare måste man också flyga. Sen är det också viktigt att man innan flygningen kontrollerar så att man inte befinner sig i någon inflygningszon för en flygplats eller liknande, säger Per Erik. 

Enligt honom råder det just denna dag perfekta förhållanden för att ta drönarbilder. 

– Det är inte bra om det är för blåsigt, dels tar batteriet slut fortare när drönaren måste kompensera för vinden och dels blir träden konstiga på bilderna när de vajar fram och tillbaka, på den ena bilden lutar de åt höger och på nästa bild lutar de till vänster, skratta han.  

Vill gärna ha koll

Drönarens rutt över hygget tar cirka tio minuter, under tiden håller Per Erik ett öga på den. 

– Jag är inte riktigt så cool att jag vågar lägga mig och sola utan jag vill gärna ha koll på den för det har hänt några gånger att den har tappat kontakten och slitit sig, säger han. 

Även rovfåglar kan utgöra ett hot mot drönare. 

– Förra året när vi höll kursen här på Östad och flög  så var det en stor fågel som kom lite väl nära. Den fick vi med på film. 

Drönarens rutt är lagd 50 till 60 meter utanför hyggets kanter för att få med hela ytan och för att det ska bli ett bra ortofoto överlappar bilderna med 80 procent både på längden och bredden. Flygturen resulterade i 144 bilder som Per Erik komprimerar och skickar till företaget Skymap i Växjö, som i sin tur sätter ihop de till ett komplett ortofoto. På det viset kan man, bara ett par timmar efter flygningen, få helt färska bilder över sin skog och lägga in de i skogsbruksplanen. 

– Det här är ett sätt att göra ortofoton, sen går det att dra det hur långt som helst med digitala höjd­modeller och liknande via olika webbtjänster, säger Per Erik och fortsätter: 

– Det finns redan i dag massor av tjänster och det kommer fler och fler, man måste vara nyfiken och ha ett visst teknikintresse om man vill hålla på med drönare men det är upp till skogsägaren själv vilken nivå man vill lägga sig på. 

Koppla bilder till bestånd

Själv ser han mycket för­delar med drönare.

– Även om man lika gärna kan gå med en GPS runt hyggeskanterna och få in ytorna på det viset så får man här bilder kopplade till bestånden och det är väldigt lätt att bara ta en snabb flygtur för att se om skogen står kvar efter en storm när det kanske inte heller är säkert för människor att gå ut i skogen, säger Per Erik och fortsätter: 

– Jag är även med i en vägsamfällighet och när vi har möte har jag visat drönarfilmer över en ny väg som inte alla medlemmar kunnat vara ute och titta på, det är ytterligare ett användningsområde. 

Björn Schubert
bjorn.s@ja.se