Trendbrott, stigande priser på trädbränsle!

Det finns många skäl till att vi har haft sjunkande flispriser sedan 2011. Men nu har priserna bottnat och börjat stiga. I själva verket riskerar vi bränslebrist om vintern blir kall. De värmeverk som inte upphandlat bränslebehov för en normal vinter kan sitta illa till. Kanske blir det aktuellt med rena energiavverkningar för att klara behoven men det vet vi först när vintern är här. Blir vintern däremot varm kommer ingen märka att försörjningsläget var mer utsatt än vanligt.

 

Gustav Melin, VD för Svebio. Foto: Svebio

Fram till 2011 steg efterfrågan på skogsbränsle år efter år. Då hade vi fått igång en omfattande grotproduktion i Sverige och väl fungerande försörjningslinjer från Baltikum och andra länder i öst. Sedan dess har marknadsläget förändrats väsentligt, vi har haft varma vintrar med el­överskott vilket gjort att det inte varit lönsamt att producera el av skogsflis. Skogsindustrin har gått för fullt vilket gett stora volymer biprodukter att placera på bränslemarknaden. Import av returträ från Norge och Storbritannien har ersatt skogsflis i kraftverk när man letat billigare bränslen för att klara konkurrensen mot värmepumpar med subventionerat låga elpriser.

Nu har det vänt, priserna stiger och vi kan förvänta oss högre priser några år. Huvudskälet är den ökande efterfrågan på trädbränsle i Östersjöregionen. Det är inte bara Stockholm Exergi med Värtaverket som förbrukar flera miljoner kubikmeter skogsflis per år. Det är också det nya riktigt stora kraftvärmeverket i Åbo liksom Hofors och Örsteds anläggningar i Köpenhamn som förändrat marknadsläget. Det hade varit enklare med ett mindre tydligt trendbrott men nu blev det så här. Skälet till att efterfrågetrenden vände just nu är det omfattande regnandet förra hösten i Baltikum och södra Sverige följt av den kalla vintern från början av januari. Regnandet i Baltikum innebar att man inte kunde köra på skogsvägar med lastbil och transportera ut virke ur skogen på sex veckor. Det orsakade virkesbrist i hela Norden, minskad produktion i skogsindustrin och mindre biprodukter att leverera till energisektorn. När det sedan blev en lång och kall vårvinter räckte inte biprodukterna från industrin och bränslet som fanns i lager riktigt till. Även den kommande säsongen blir bränsleläget ansträngt.

Vår slutsats är att kraft­värmeföretagen förlitat sig lite för mycket på biprodukter och avfallsströmmar. Det har varit lönsamt och möjligt att klara sig på avfall och biprodukter under flera år men nu slår detta tillbaka och ger högre kostnader och osäker försörjning. Kraftvärmeföretagen hade haft ett bättre försörjningsläge om man fortsatt köpa skogsflis och hållit igång en kår av entreprenörer. Nu kostar det extra att skala upp antalet flisentreprenörer och säkerställa att bränsleproduktionen från sortiment som grot, Salix och kanske stubbar kommer igång.

Svebio menar dock att biobränslena på sikt räcker till våra behov av värme, el och transporter även vid en ökad efterfrågan på biomassa för produkter. De fyra myndigheterna Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket kom nyligen med rapporten ” Bioenergi på rätt sätt” som visar på att vi i Sverige på längre sikt kan öka produktionen av inhemsk hållbar bioenergi från dagens 130 TWh till strax över 200 TWh. Biomassan finns eller kan produceras, frågan är om vi kommer att behöva den eller om elektrifiering av värme och transportsektorn gör att bränsle­behoven inte alls kommer att växa. Själv är jag övertygad om att skog och åker kan bidra med de bästa klimatlösningarna. Men det kommer kanske inte att ske om inte de gröna näringarna agerar kraftfullt för att biobränslena får sin rimliga roll. Vi har två aktuella frågor om biodrivmedel. För det första måste det bli tillåtet och positivt att göra biodrivmedel från jordbruks­grödor inom EU. För det andra måste det svenska bonus-malus systemet, som gäller vid köp av ny bil, ändras. Det är inte rimligt att en dieselbil när den körs på förnybar HVO100-diesel producerad av svensk skog, ändå får betala en straffavgift för att finansiera köp av elbilar med tveksamt tillverkade batterier, eller hybridbilar som till stor del kör på fossil bensin. 
 

 

Gustav Melin VD SVEBIO
Svenska Bioenergiföreningen

Artikeln publicerades onsdag den 24 oktober 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste