Ny app bedömer kronhjortskostnader i din skog

Hur mycket kostar kronhjorten att ha i sin skog? Forskaren Annika Felton har tillsammans med kollegor tagit fram en praktiskt app som ska hjälpa skogsägaren att ta beslut kring vilt­vård. 

 

Appen visar en uppskattad avkastning vid olika nivåer med kronviltskador. Än så länge vänder sig appen till skogsägare i Skåne med äldre granskog. I södra Skåne finns en underart av kronhjort, den så kallade nominatrasen, och för den finns det särskilda regler om förvaltning och jakt att ta hänsyn till. Till exempel är den årliga avskjutningen starkt reglerad och sker efter tilldelning från länsstyrelsen.  Foto: mostphotos


Att göra bedömningar kring viltskador är inte helt lätt. Hur skadat kan ett bestånd egentligen vara för att det ska vara lönsamt att låta träden stå kvar? Då det tidigare inte funnits några ekonomiska kalkyler som binder samman tillväxtmodeller med viltskador har det varit svårt för Skogsstyrelsen att ge råd på beståndsnivå. Men det kan det bli ändring på. För 1,5 år sedan startade ett samverkansprojekt inom Partnerskap Alnarp, som länkar ihop företag och statliga institutioner med forskare. De har undersökt hur mycket kronhjortarnas skador på granbarken kostar. Resultatet är appen Kronhjortsskador där skogsägaren själv kan jämföra ekonomiska skillnad­er mellan olika scenarier vad gäller kronhjortskada i sitt granbestånd. 

 I appen finns även frågor och svar om kronhjort. Appen är en produkt av ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet. Projektet har utförts genom Partnerskap Alnarp och finansierats av Skogsstyrelsen, Södra Skogsägarna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Skåne. Övriga partners är Sveaskog och Skogssällskapet.Foto: Elin Fries

Skånes granskogar

– Tanken med projektet var att skapa en produkt, inte bara presentera figurer och modeller, säger Annika Felton som står bakom projektet. Hon har tidigare forskat mycket kring bland annat stödutfodring av älg. 

Hon berättar att appen i skrivande stund används av ett antal försökspersoner för feedback. Snart kommer den finnas att ladda ned gratis för såväl Android som Apple. Kronhjortsprojektet är främst avgränsat till sådan granskog som är vanlig i Skåne. I appen går det att räkna ut inkomstbort­fallet vid slutavverkning be­­roende på kronhjortsskada, jämfört med om beståndet hade varit oskadat av kronhjort. I framtiden öppnar Annika även upp möjlig­heten att använda en liknande app i hela Sverige vid ett senare tillfälle. 

– Det är möjligt. Just nu är den begränsad till bördiga granmarker, och det skulle behövas justeringar för att göra den lämplig att använda på andra stånd­orter, säger hon. 

– Många hade nog föreställt sig högre kostnader för kronhjortens skador på granen, säger Annika Felton som är en av forskarna bakom appen som hjälper enskilda skogsägare att ta beslut i viltområden. 
Foto: Elin Fries

Visar avkastning

I appen fyller skogsägaren i relevant information om sitt bestånd - ålder, ­stån­­d­­­­­­­­­ort­­­, stammar/hektar vid slut­avverkning, andel kronhjortsskadade stammar i dagsläget.  Förutom uppgifter om kronhjorts­skador fyller skogsägaren även i rotröteskador för att få en uppfattning av hur det totala värdet av rotstockarna i beståndet kommer förän­dras vid skador. 

– Skogsägaren får sedan reda på det förväntade inkomstbortfallet vid en slutavverkning av kronvilts­skadan och rötan, säger Annika. 

Skogsägaren kan även fylla i den förväntade skadefrekvensen vid slutavverkningen, vilket leder till att det är fritt fram att leka med olika scenarion. Resultatet visas i en figur i appen som presenterar avkastning vid olika scenarion: inga skador alls, om skadenivån inte stiger från dagens nivå samt en hypotetisk skadenivå. 

Inte lönt att avverka i förtid

Tidiga tester av appen tyder även på att i framtiden kommer det att bli enklare att ge skånska skogsägare tydliga råd vad de ska göra med äldre granskog som blivit kronhjortsskadad. 

– Tester tyder på att det verkligen inte lönar sig att avverka i förtid. Granen växer så himla bra här på dessa marker i Skåne så det bortfallet på grund av skadan kommer vara relativt litet, säger Annika och ger ett exempel: 

– Även vid svåra skador på ett 30-årigt bestånd lönar det sig, baserat på våra te­ster, rent ekonomiskt att lå­ta träden stå kvar, med tanke på hur mycket kubikmeter du kommer att få, säger hon. Men det är viktigt att poängtera att beräkningen inte tar hänsyn till eventuellt ökad risk för stormskada efter att kronviltet skadat barken, eller hur kronviltskadan på­­verkar tillväxten av trädet. Detta behöver vi mer forskning om för att kunna kvantifiera.

Elin Fries
Elin Fries
Tel: 019-16 64 68
E-post: elin@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 03 september 2018

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste