#metoo är bara början av ett förändringsarbete

Många har reagerat starkt efter de tre #metoo-upprop som kom ut hösten 2017 från kvinnor inom jord- och skogsbruket. Det visade dagens seminarium med LRF och representanter från branschen.
 

Marie Wickberg kommunikationschef på Mellanskog berättade om hur man arbetat med både värdegrunds- och attitydfrågor genom hela organisationen och betonade vikten av att ledningen signalerar vilket klimat som ska finnas ute på arbetsplatserna. Foto Madeleine Rapp
– Det finns mycket kvar att göra, sade Palle Borgström, ordförande LRF.

Under hösten 2017 vittnade tusentals kvinnor om sexuella trakasserier de fått utstå på sina arbetsplatser under hashtaggarna #slutavverkat, #skiljagnarnafrånvetet och #visparkarbakut. Det fick många inom de gröna näringarna att reagera och idag bjöd LRF in till ett seminarium på Berns Stockholm för att diskutera det förändringsarbete som gjorts sedan dess. Många betonade vikten av att ledare och vd:ar står bakom den attitydsförändring som måste genomsyra hela branschen om #metoo ska leda till en förändring.

– Det har stor betydelse vad jag som ledare gör och det är därför jag valt att sätta ner foten. Jag är ändå tacksam för att uppropen brutit den tystnadskultur som funnits, sade Palle Borgström som även menade på att #metoo bara är början och det finns mycket kvar att göra.

Tina Sjöström handläggare för lika villkorsfrågor på SLU pratade om vikten av att frågor om jämställdhet och sexuella trakasserier lyfts redan under utbildningen. Foto: Madeleine Rapp

Inom Mellanskog hade man arbetat med jämställdhetsfrågor redan under en lång tid när uppropet #slutavverkat kom ut. Man visste om att problemen med trakasserier och förminskningen av kvinnor existerade, men blev ändå tagna på sängen av den omfattning som vittnesmålen visade på.

– Metoo har bekräftat hur viktigt det här är. Man ska inte behandla människor så här. Det är olagligt och inte acceptabelt. Vi blir heller inte konkurrenskraftiga eftersom vi inte kommer kunna rekrytera de bästa medarbetarna utan de som har ett visst kön. Det är inte hållbart i längden, sade Marie Wickberg kommunikationschef på Mellanskog.

Under seminariet påpekade många av deltagarna hur viktigt det är att stötta kvinnorna i detta men framförallt att få med männen i förändringsarbetet, för att kunna ändra attityder och ta bort jargonger som inte längre är okej. Alla på en arbetsplats eller som studerar för att arbeta i branschen måste inkluderas vad som är okej eller inte.

Några av de som bjudits in för att berätta om hur just de arbetat med frågor om trakasserier och jämställdhet efter #metoo var Tina Sjöström, handläggare för lika villkorsfrågor på SLU och Jenny Jacobsson, rektor på Naturbruksskolan Sötåsen.

Jenny Jacobsson, rektor på Naturbruksskolan Sötåsen berättade om hur  de haft workshops med både tjejer och killar under våren för att diskutera #metoo. Foto: Madeleine Rapp

– Man ser att det här är ett strukturellt problem. Det går inte att blunda. Fokus på det förebyggande jobbet är jätteviktigt. Att man diskuterar de bakomliggande faktorerna som ligger till grund för trakasserier. Då handlar det om att diskutera och förändra en attityd och jargong, sade Tina.

– Attityder är ju något som man växer in i och som man får med sig från olika håll. Nu arbetar ju jag på gymnasiet och jag tror egentligen att man skulle behöva lyfta de här frågorna redan tidigare i skolan, sade Jenny.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 15 maj 2018

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste