Småskalig och ekologisk odling av gummiträd i Sri Lanka

För markägare i Sri Lanka ger gummiträd snabb avkastning och sätter människor i arbete. Här i ett av öns gummidistrikt har både plantageföretag som odlar på stats­ägd mark och privata markägare ekologi och kvalitet som ledord.

Ajith Morathage och hennes mamma Chandrani i bakgrunden. Horana Plc har plantage på 902 hektar statlig mark i Kalutaradistriktet vid Neuchatel Estate, där cirka 250 tappare arbetar.  foto: Johan Mikaelsson

Söderut och en bit inåt landet från huvudstaden Colombo kantar gummi­trädsplantage småvägarna. Kring byn Angurawatota står gummiträden i exakta rader. Här utvinns latex. 

En skylt med trädslagets namn på latin, Hevea brasiliensis, skvallrar om dess rötter. Till Ceylon, som ön under brittisk kontroll kallades, kom de första plantorna 1876.

Gummiträden har slank stam, gles krona och spräcklig bark. De kan bli över 40 meter höga, men eftersom de från sex års ålder skattas på sin värdefulla latex når de cirka 25 meter.

600 träd

Vid fabriken i Ambitagala förädlas latexten. ”Mjölken” hälls i formar. Soda tillsätts, vilket får blandningen att stelna, varefter överflödigt vatten manglas ur. Mattorna hängs får lufttorka innan den sista fukten drivs ut i ett rökeri.

Vid byvägen är det behagligt ljummet i skuggan under träden. Skogsägaren M. Gunatilleke och en granne hjälps åt att bära hem kokosnötter från palmer på ägorna. 

Gunatilleke  är född 1935. Under yrkeskarriären var han revisor i Colombo. Nu ägnar han sig åt sina fyra hektar mark som gått i arv i släkten i generationer.

– Jag älskar att vara här, med naturen som omgivning. Det är mestadels gummiträd, cirka 600 stycken sammanlagt. De ska tappas varje dag, säger Gunatilleke.

Tre bybor får 400 rupier (knappt 30 kronor) per dag för att göra jobbet. Det tar några timmar varje förmiddag. 

Just i det här djungelbokslandskapet finns inte längre vilda elefanter, men endemiska markattor kastar sig skrikande mellan trädens kronor.

Koppar gjorda av kokosnötter är fastsatta med ståltråd en meter upp på varje stam. Vit sav rinner ner från en med omsorg utsirad skåra som ringlar sig snett uppåt ett varv runt trädet.

– Träden står med avståndet 10 fot och med 20 fot mellan raderna. Det blir bäst, enligt gummiforskningsinstitutet, förklarar Gunatilleke på singalesiska och tolken översätter.

Bestämmer själva

Markägare planterar ofta annat mellan trädraderna. Då glesas det ut för att ge ljus åt undervegetationen. ”Agroforestry” kan bidra till mångfald och bättre markanvändning.

Sri Lanka Rubber Research Institute ger goda råd och utbildar tappare. Efter fem år kan träden tappas på latex. Produktionen avtar sakta från cirka 25 ml per dygn. Efter 25 års tappning väntar avverkning. Stammarna inbringar en slutlig förtjänst. Här kör timmerbilar förbi med jämna mellanrum. Oftast återplanteras nya gummi­trädsplantor.

– Men vi bestämmer själva över vår mark. Inte regeringen eller någon annan. Virket ses ju inte som det bästa, men det går att snickra möbler och annat av det, konstaterar han.

Lyckad återplantering

Träet används också som bränsle, som vid gummi­fabriken vid Neuchatel Estate. Den ägs av Horana Plc som förfogar över 902 hektar gummiträd på mark som leasas av staten.

– För vårt företag är miljön viktig och därför är vi certifierade enligt FSC, säger Mithira Rupasinghe vid Horana Plc.

Gummiträdens väg till Sri Lanka

I Mellanamerika användes sav från gummiträd redan 3 600 f Kr. Hevea brasiliensis ger latex som innehåller den polymera kolväteföreningen isopren, som även finns i ekar och maskrosor. Ämnet bildas även som biprodukt vid produktion av etylen.

År 1839 upptäckte amerikanen Charles Goodyear vulkaniseringsprocessen. Industrin såg materialets potential och odlingen tog fart i Amazonas. I delar av det brittiska imperiet fanns det som krävdes för nya plantage: lämpligt klimat, rätt topografi och arbetskraft. Ett par tusen plantor förädlades i Storbritannien och fördes till kolonin Ceylon 1876.

 

Här böljar risfält bredvid naturlig skog och plantage. Myndigheternas arbete för att bevara och återplantera naturlig skog ger resultat. Avskogningen har stannat av. Nationalparker täcker 14 procent av öns yta och står under Skogsdepartementets skydd.

Eftertraktat sågvirke odlas: teak, eukalyptus, tall, mahogny och akacia, bland andra. Men 70 procent kommer från ”home gardens”, alltså privata markägare, som får äga högst 50 hektar. Kokospalmer och gummi­träd ger de klart största volymerna.

I Thailand, Kina och Malaysia leder stor­skalig odling av oljepalm och gummiträd till miljö­problem. Här växer istället för monokultur intresset för ekologisk odling. Te odlas i liten skala, till skillnad från i öns centrala delar där teplantage täcker milsvida landskap.

2000 kilo per månad

Vid byvägen är Lal Udayanga och hans fru ute på sin mark. Han är 57 år, men har redan pension. Familjen har ett risfält och på 2,5 hektar ger 500 gummiträd 40 liter latex per dag.

– När den regniga säsongen kommer kan vi inte skörda alls. Kopparna svämmas över när vattnet rinner nerför trädstammarna, säger Udayanga.

Nära det putsade enplanshuset står träden glesare. Här växer tebuskar. Hönor springer och pickar i jorden. Ur den meterhöga gröna tebladmassan reser sig även smala träd. På singalesiska kallas de ”Walla Patta”. Om en särskild svamp tar sig under barken bildas ”Agarwood”, som används för parfymtillverkning. Träden blir värda sin vikt i guld.

Ajith och Chandrani Morathage har en gummifabrik i ett skjul på baksidan av sin gård. Lokala odlare levererar sin skörd i dunkar och paret tillverkar 2 000 kilo rågummi i månaden. Lass med gummimattor körs till auktionen i Colombo.

– Vi gillar vårt jobb, men tyvärr har priserna för rågummi sjunkit och det drabbar alla som arbetar med råvaran, förklarar de.

Konkurrensen med syntetiskt gummi och ”importerat fulgummi av dålig kvalitet” är kännbar. Priserna har sjunkit från toppnoteringar nära 600 rupier per kg till dagens 350.

Sri Lankas 79 100 ton rågummi täckte 2016 inte den inhemska gummiindustrins behov på 142 000 ton. Enligt Sri Lankas ”Rubber Master Plan” ska produktionen 2045 ha ökat till 300 000 ton. Exportintäkterna ska mångdubblas. Utmaningen är att fortsätta arbeta småskaligt och med ekologiska principer som riktnings­givare.

Produktion av gummi i Sri Lanka

79 100 ton gummi producerades under 2016, men produktionen har varit över 150 000 ton. Kilopriset sätts två gånger i veckan på auktionen i Colombo, för närvarande cirka 350 rupier per kg för gummi av högsta kvalitet. Rågummi säljs som mattor, i storlek som en dörrmatta.

Ytan där det växer gummiträd uppgår till minst 132 700 hektar, varav 98 900 är under tappning, resten under tillväxt. Knappt 127 000 registrerade odlare av gummiträd äger sammanlagt cirka 75 000 hektar, resterande 62 700 hektar är statlig mark som leasas av plantageföretag. Exportintäkterna från gummiindustrin uppgick 2016 till 800 miljoner dollar.

 

Johan Mikaelsson

Frilansjournalist

 

Artikeln publicerades torsdag den 15 februari 2018

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste