Debatt: "Svenska FSC har misslyckats fatalt"

Debatt. Föreningen Skydda Skogen ger replik till FSC Sveriges debattartikel "Fler företag borde köpa FSC-certifierade produkter" i Skogsaktuellt den 5 december.

FSC Sverige uppmanar fler att köpa FSC-certifierade produkter och menar att det annars finns en risk att icke-certifierade produkter kommer från avverkade nyckelbiotoper, illegala avverkningar och från områden där man inte tagit hänsyn till lokalbefolkning, till urfolk eller till arbetares rättigheter. 

Skydda Skogen och de 70 utländska företagens kampanj ställer krav på FSC, Skogsstyrelsen och staten att ta ett viktigt och gemensamt ansvar för att införliva internationella och nationella miljömål och för att leva upp till sitt löfte om hållbart skogsbruk. Om detta inte sker, bör ingen bli förvånad om import från Sverige pausas. 

Läs mer: Skogsindustrins kunder kräver avverkningsstopp

Dagens svenska version av FSC innebär inte alls ett hållbart skogsbruk, varken för skogar med höga naturvärden eller för lokalbefolkning.

Den svenska FSC-standarden tillåter kalhuggning, gödsling, markbearbetning, dikesrensning och plantering av främmande trädslag[1]. Det är också tillåtet att omvandla naturskogar till enformiga och likåldriga trädbestånd. Dessa produktionsskogar saknar naturskogarnas variation i trädålder, trädslag och struktur och minskar kraftigt sårbara växt- och djurarters chans till överlevnad. Det finns ingen forskning som visar att FSC:s nivåer gällande naturhänsyn räcker för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt. Att lämna minst 10 stormfasta träd och att skapa minst tre högstubbar per hektar räcker inte. Den hänsyn som lämnas vid FSC-avverkningar är inte på långa vägar tillräcklig för att skapa gynnsamma förutsättningar för spridning av olika arter i ett så pass fragmenterat skogslandskap som dagens.[2],[3],[4]  Inte heller fredar FSC de fridlysta arter som finns med i den juridiskt bindande Artskyddsförordningen.[5]

Läs mer: Debatt: Fler företag borde köpa FSC-certifierade produkter 

FSC:s krav på att minst fem procent produktiv skogsmark ska undantas från skogsbruk räcker inte för att nå Sveriges miljömål och baseras inte heller på den relevanta naturvårdsforskning som visar att minst 20 procent av den produktiva skogsarealen måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt.[6],[7],[8] FSC ställer därtill otillräckliga krav på de frivilligt avsatta skogarnas varaktighet, kvalitet eller geografisk placering.[9]

De certifierade skogsbolagen har dessutom svårigheter med att följa den Svenska FSC-standardens svaga skogsbrukskrav. Det finns åtskilliga bevis för att FSC-certifierade skogsbolag avverkar skogar med höga bevarandevärden, inklusive nyckelbiotoper, samt att de avverkar skogar med miljömässigt undermåliga skogsbruksmetoder, vilka även bryter mot skogsvårdslagen. Detta är i sig ett brott mot den svenska FSC-standarden.[10] Ca en tredjedel av alla avverkningar i Sverige lever inte upp till skogsvårdslagens minimikrav gällande generell miljöhänsyn (siffror från 2011).[11],[12]  Trots detta förblir skogsbolagen FSC-certifierade. Ytterst sällan tilldelas allvarliga anmärkningar (s.k. Major CAR) och de avskrivs alltid efter några månader. Endast ett FSC-certifikat har blivit indraget sedan FSC:s begynnelse 1996 (enligt vår kännedom) och då endast tillfälligt för Bergvik Skog för distrikt Siljan 2014 på grund av upprepade problem med naturvärdesbedömningar. Bergvik Skog i övriga distrikt förblev FSC-certifierad trots att Bergvik Skog brast i miljöhänsyn även i andra regiondelar.

När den svenska skogsvårdslagen inte följs och hänsyn varken regleras eller tas till fridlysta arter i Artskyddsförordningen – var går då gränsen för illegal avverkning? Enligt EU:s Timmerförordning är en avverkning olaglig när de nationella och internationella lagstiftningarna inte följs. Handel med sådant virke är straffbart![13]  

Svenska FSC har misslyckats fatalt med att förhindra att skogar med höga naturvärden avverkas i Sverige. Det finns otaliga exempel på att FSC-certifierade skogsbolag som Stora Enso, Bergvik, SCA, Sveaskog och Holmen Skog brutit mot standarden genom årens lopp. Även bolagens hänsyn till friluftsliv, rekreation eller sociala frågor kan starkt ifrågasättas. Skydda Skogen och flera andra miljöorganisationer har dokumenterat åtskilliga övertramp.

Nästan alla miljöorganisationer har lämnat Svenska FSC med anledning av de uppenbara bristerna. FSC skapar mer konflikt och mer polarisering genom att sopa problemen under mattan och fortsätta försvara sitt varumärke med felaktig och vilseledande information. Vad är det egentligen FSC försvarar? Är det sin organisation? Inte är det då ett hållbart skogsbruk.

Självklart finns hållbarare alternativ än virke och papper från kalhuggna naturskogar av FSC-certifierade bolag i Sverige. Det självklara alternativet är ju att de FSC-certifierade skogsbolagen i Sverige slutar avverka skogar med höga naturvärden och ställer om till en skogsförvaltning som håller sig väl inom ekosystemets gränser. Det naturnära skogsbruket i Tyskland är ett föredöme som arbetar med ett ekosystembaserat skogsbruk. Om FSC vill finnas kvar i Sverige som certifieringsorganisation är det hög tid att åtgärda alla de uppenbara bristerna.

Förhoppningsvis kan en paus av importen av svenska FSC-certifierade skogsprodukter få FSC att förstå att det är dags att börja leverera det ni lovar, ett hållbart skogsbruk i verkligheten och inte bara på det certifierade pappret.

David van der Spoel

talesperson, Skydda Skogen

Bifogade källhänvisningar: 

[1] Svenska FSC (2010). Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer. FSC-STD-SWE-02-03-2010 SW; https://se.fsc.org/preview.svensk-skogsbruksstandard-fsc.a-771.pdf

[2] Pykälä, J., Heikkinen, R.K., Toivonen, H. & Jääskeläinen, K. (2006). Importance of Forest Act habitats for epiphytic lichens in Finnish managed forests. Forest Ecology and Management 223:84-92; https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112705006845

[3] Jönsson, M. T., Fraver, S. & Jonsson, B. G. (2009). Forest history and the development of old-growth characteristics in fragmented boreal forests. Journal of Vegetation Science 20: 91–106; http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1654-1103.2009.05394.x/abstract

[4] Kuuluvainen, T. (2009). Forest Management and Biodiversity Conservation Based on Natural Ecosystem Dynamics in Northern Europe: The Complexity Challenge. AMBIO: A Journal of the Human Environment 38(6):309-315; https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19860154

[5] Naturvårdsverket (2009), Handbok för artskyddsförordningen, Del 1 - Fridlysning och dispenser, https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-0160-5.pdf

[6] Forskaruppropet (2010). UPPROP: Skydda Sveriges Gammelskog; http://www.skyddaskogen.se/sv/upprop

[7] Hanski, I. (2011). Habitat Loss, the Dynamics of Biodiversity and a Perspective on Conservation Ambio. 2011 May; 40(3): 248–255; https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3357798/

[8] Hanski, I. (2016). Messages from Island: A Global Biodiversity Tour. The University of Chicago, 272 p.

[9] Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2012-09-27), Bevarande av biologisk mångfald – instrument och omfattning. Kompletterande redovisning till Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet (M2012/71/Nm), Ärendenummer NV-05326-12 (Naturvårdsverket): https://naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/CBD/RU-biologisk-mangfald-2012.pdf

[10] Svenska FSC (2010). Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer. FSC-STD-SWE-02-03-2010 SW; https://se.fsc.org/preview.svensk-skogsbruksstandard-fsc.a-771.pdf

[11] Skogsstyrelsen (2011-04-11). Pressmeddelande: Gemensamma insatser krävs för bra miljöhänsyn; http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Press-och-information/Pressmeddelanden/Gemensamma-insatser-kravs-for-bra-miljohansyn/

[12] Naturskyddsföreningen (2012-06-25). Siffrorna som Skogsstyrelsen inte vill offentliggöra;  http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=24018

[13] Skogsstyrelsen (2017). Timmerförordningen; https://www.skogsstyrelsen.se/lag-och-tillsyn/timmerforordningen/