Brandtåliga träd resultat av växthuseffekt

Att tall, till skillnad från gran, tål skogsbränder ovanligt bra är ett resultat av en växthuseffekt, visar forskning.   

Perioder med växthusklimat och skogsbränder gav brandskyddade ekosystem. Foto: thinkstock

Att somliga träd är bättre anpassade till skogsbränder än andra är sedan länge känt. Men fram tills nu har det evolutonära ursprunget till denna egenskap varit okänt. Men nu verkar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet funnit svaret.

För 100 miljoner år sedan rådde en mycket stark växthuseffekt på jorden. Medeltemperaturen var omkring sex grader varmare än idag och luften innehöll mycket mer syre och koldioxid. Skogar täckte stora delar av varje kontinent, även i polarområdena. Den höga syrenivån i luften gjorde alla växter mer lättantändliga och bränder var mycket vanligare än i modern tid. Fossila lager från denna tid visar jordar med stora mängder brända, förkolade växter som vittnar om en eldhärjad tid. Den extrema miljön under denna period var en drivande kraft för evolutionär utveckling och det var en avgörande tid för utvecklingen av moderna brandanpassade ekosystem.

– Om det inte varit för växthuslika perioder tidigare i historien hade vi inte haft många av de brandanpassade växter som vi kan se runt om i världen i dag, säger Chris Mays, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande. 

Anpassningarna till bränder är alltså en följd av deras ursprung är från en tid som präglades av extrem växthuseffekt med hög risk för bränder över hela jordklotet. I dag ser vi tecken på detta bland annat hos den svenska tallen. Med tjock bark och högt upphissad krona är svensk tall relativt brandskyddad. Men de mest avancerade anpassningarna finns hos barrträd runt om medelhavet, liksom i Australien, Afrika och Nordamerika. I de här områdena har många barrträd kottar där de mogna fröna stängs in i väntan på en skogsbrand. Kottarna med dessa frön kan hänga kvar i träden i många år, förseglade av kåda som smälter vid hög temperatur så att fröna kan spridas ut på den näringsrika marken efter en brand. Denna situation säkerställer också att fröna släpps ut när fröätande djur har tvingats bort från området och på grund av att bladen på träden och löven på marken har blivit bortbrända, landar fröna direkt på bördig jord utan fallna löv och det finns ingen skuggning från bladen på träden och det finns gott om solljus. 

Resultatet publiceras i Geology, online 11 oktober 2017. MAYS, C., CANTRILL, D.J. & BEVITT, J.J., 2017. Polar wildfires and conifer serotiny during the Cretaceous global hothouse. Geology, DOI: 10.1130/G39453.1

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 18 oktober 2017

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste