Vattentålig påse tillverkad av svensk skog

Överdriven användning av plastpåsar är ett globalt problem. Kan fiber­baserade påsar vara en lösning?  Forskare från Mittuniversitetet är världsledande på mekanisk massa och jobbar med att ta fram en papperspåse med vissa plastegenskaper.

Nästan all mat och dryck som köps i affären är packad i plast. I snitt stannar plastpåsen från matvaruhandeln 25 minuter i handen på konsumenten och 400–500 år i naturen. I naturen

bryts de slutligen ned till skadliga mikroplaster. Plastanvändningen är dessutom stor: bara i Sverige förbrukas ungefär 40 plastpåsar per sekund. Under sommaren togs politiska beslut att minska plastanvändningen.

Men vad ska ersätta plasten? Kanske kan svensk skogsråvara vara en del av svaret. Nu är nämligen svenska forskare på god väg att ta fram ett material som till exempel skulle kunna ersätta plast i matkassar till dagligvaruhandeln. Forskaren Sven Norgren vid Mittuniversitetet ingår i ett forskarlag som är världsledande på forskning om mekanisk massa. Man arbetar med att ta fram en påse helt baserad på trä­fiber. Jämfört med vanliga pappers­påsar klarar den väta betydligt bättre.

– Påsen blir slitstark och hållbar trots att den är blöt. Den tål vatten betydligt bättre än dagens pappers­påsar. Det medför att den kan fungera mycket bättre i hanteringen i hushållen, säger Sven Norgren.

Projektet har lämnat laboratoriet och produkten testas nu i mindre skala –och resultaten är lovande. I framtiden hoppas man även på att kunna ge materialet stretchegenskaper.

– Kanske kommer vi kunna blanda in andra material i produktionen för att få en påse med töjning och som är mer flexibel än dagens papperspåsar, säger han.

Utnyttja mekanisk massa

Sven Norgren och hans kollegor är inte ensamma om att söka efter alternativ till plastpåsen, bland annat har det i Finland tagits fram ett material som går under produktnamnet Paptic. Materialet påminner om det svenska, med skillnaden att det  svenska alternativet använder sig av mekanisk massa, något som skulle kunna innebära en stor möjlighet för skogsindustrin då användningen och produktionen av tidningspapper minskar.

– I och med att träfiber­påsen framställs av mekanisk massa är tanken att man i framtiden ska kunna använda samma maskiner som vid tidningspapperstillverkningen och bredda produktionen med nya produkter istället för att minska papperstillverkningen, förklarar Norgren.

Utmaningar

Även om projektet är lovande står det inför en del utmaningar. Framförallt gäller det att kunna konkurrera med oljan som i dag är relativt billig. Dessutom finns redan maskiner som är konstruerade för just plastpåsar och plastförpackningar.

– Den största utmaningen är att få en process som fungerar i industriell skala, vilket bland annat innebär att skapa förutsättningar för höga produktionshastig­heter för att tillverka materialet. Om man inte får till höga hastigheter blir fibermaterialet allt för dyrt att tillverka. Det blir en prisfråga, menar Sven Norgren.

Han tror inte vi kommer få se en fiberbaserad påse med exakt samma egenskaper som plast. Det finns nackdelar med det: om man tar processen för långt finns det risk att vi producerar ny typ av mikropartiklar.

– Vi vill att det ska vara ett nedbrytningsbart material och därför använder vi träfiber, om vi försöker likna en plastpåse för mycket och låser in strukturen riskerar vi att få samma problem som med mikroplaster, säger han och fortsätter:

– Det behövs mer stöd till forskningen inom detta område. Det här är en industri vi borde vara världsbäst på i Sverige. Det är här i Sverige råvaran finns och vi borde vara världsledande på samma sätt som vi varit på tidningspapper och papperstillverkning överhuvudtaget. Dessutom finns en stor kundmedvetenhet och efterfrågan på hållbara material med hög miljö­prestanda ökar. Det är bra om vi i Sverige kan haka på den globala klimatfrågan och erbjuda ett bra alternativ till marknaden.