Vedbaserade textilier är på frammarsch

Det finns många klimatfördelar  med att använda vedbaserade textiler istället för att använda polyester och bomull. Exporten av textilmassa ökar och årligen tillverkas mer råvara i form av massa till vedbaserade textilier än inflödet av textilier till Sverige.

Det börjar hända något på marknaden för vedbaserade textilier, eller dissolving­massa som det heter på fackspråk. Marknaden växter nu i snabb takt. I Sverige producerar Södra Cell Mörrum och Domsjö Fabriker rå­­material till kläder och övriga textilier från ved. Henric Brage, chef för process- och produkt­utveckling på Södra, är optimistisk inför framtiden.

– En ökad befolkningstillväxt i världen i samband med ett ökat välstånd har resulterat i att det råder en allt större efterfrågan på kläder och där vedbaserade textilfibrer kommer att spela en stor roll, tror han.

Polyester vanligast

Det har skett en ökning av produktionen av textilmassa i Sverige de senaste åren. Henric Brage har räknat ut att Södra sedan intåget på marknaden 2011 har tillverkat mer textilmassa än vad hela Sverige årligen importerar i form av kläder och andra textila material.  

Brage berättar att sedan Södra startade tillverkning har man tillverkat mer än 600 000 ton textilmassa.

Den totala textilfibermarknaden ligger på cirka 100 miljoner ton och polyester är den vanligaste fibern, följt av bomull. Men bägge materialen har kritiserats ut klimatsynpunkt där polyester tillverkas av olja och bomull­sproduktion kritiseras för att kräva mycket vatten vid odling. Forskare pratar därför om en så kallad peak cotton-­situation, där arealen av odling av bomull har nått sin gräns. Exempelvis bedöms Aralsjön närapå försvunnit som ett resultat av bomullsodlingen i Asien. Ytterligare nackdelar som kan nämnas handlar om mikroplaster och nedskräpning av haven för syntetfibern och användning av pesticider och dylikt för bomull.

I jakt på mer hållbara alternativ har vedbaserade textila material blivit allt mer populära. Faktum är att kläder med ursprung från skogen har varit mer förekommande historiskt, men i dag utgör de cirka sju procent av marknaden. Men Henric Brage ser en trend med allt fler medvetna konsumenter som väljer kläder med ursprung från skogen.

– Tillväxttakten för vedbaserade textilier växer snabbast. Snabbare än både bomull och polyester, säger han.

Ett problem som Henric Brage uppmärksammar är dock problemet med återvinning av textilier av olika material. Att ett klädesplagg kan bestå att så pass många olika material, med olika egenskaper gör det svårare att på ett bra sätt återvinna materialet.

Lång värdekedja

Textilmassan från Södra görs av lövträd, framför allt björk, asp och bok. Södra Cell Mörrum, liksom Domsjö Fabriker, tillverkar dock inga egna kläder, utan endast råvaran till textilfibertillverkningen.

– Det är en lång värdekedja och liknar på ett sätt toapapperstillverkningen där massafabrikerna är nära råvaran medan fiber­fabrikerna är nära konsumenterna, säger Brage.

Framförallt exporterar Södra till Asien och Europa, där kunderna spinner ut fibrer för att senare bli garn och tyger. Det är även i Asien som 80 procent av världens textilproduktion finns.

Exempel på kläder

Viskos, rayon, modal, tencel och lyocell är exempelnamn på fibrer som framställs från skogen. Framförallt är det tillverkning av viskostyger som växer snabbast. Av viskos kan kläder, möbeltyger, disktrasor eller våtservetter tillverkas. Av lycocell tillverkas kläder, sängkläder eller täcken. Klädkedjan H&M är en stor köpare av lyocell.