Material från skogen ska bli proteser

Träben kan låta gammeldags, men det är snarare toppmodernt. I ett projekt undersöker forskare om och hur trä ska kunna ersätta plaster och andra material i tillverkningen av proteser.

Ortopedteknikern Maria Fiske arbetar med färdigställandet av en protes på ortopedtekniska avdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro. Foto: Pia Gyllin

Vinnova har beviljat stöd till forskningsinstitutet RISE Bioeconomy, tidigare Innventia, för

Projektgruppen för AMPOFORM kommer i ytterligare två år undersöka hur man på bästa sätt ska kunna ersätta plaster och andra material med biobaserad råvara från skogen i proteser.

projektet AMPOFORM. Tillsammans med fyra andra företag ska man utveckla tekniska lösningar för att signifikant förändra processen för protes­tillverkning. Proteserna kommer att till­verkas av bland annat nano­cellulosa och kolfiber från lignin. Man använder sig av 3d-tryckteknik, så kallad additiv tillverkning.

– I dag använder man främst plast, glasfiber, kolfiber och metall i proteser. Vårt mål är att man ska kunna ersätta upp till 50 procent med det nya mater­ialet som vi tagit fram, säger Li Yang, projektledare inom grafisk teknologi och optisk kalibrering på RISE Bioeconomy.

Emma Jatko bygger upp en protes gjord i kolfiber.

Projektet har pågått i ett halvår och hittills har man tagit fram ett biokompositmaterial som man nu undersöker hur det bäst kan användas till att skapa mer miljövänliga proteser.

Materialet används i 3d-­­­­­­­skriv­are i form av tråd eller pulver. I nuläget är det Stora Enso och Elastopoli, som båda ingår i projektet, som står för tillverkningen av materialet då båda redan har väl fungerande anläggningar för tillverkning av både nanocellulosa och biokomposit. En annan projektpartner står sedan för 3d-utskrifterna. 

– Vi har en väldigt nära koppling till skogsindustrin. Skogen är en oändlig tillgång med miljö­vänligt material. Att hitta nya användningsområden för skogen är viktigt både för Sveriges ekonomi och för miljön, säger Li Yang.

Alla trädslag

Utöver att proteser tillverkade i det nya materialet blir mer miljö­vänliga är förhoppningen att man inom projektet ska kunna förenkla tillverkningen av proteser, något som både sparar tid för sjukhusens tekniker och patienter samt minskar tillverkningskostnaderna.

– Med projektet vill vi bidra till den offentliga hälso- och sjukvårdens långsiktiga hållbarhet. Genom att använda biobaserade material i 3d-skrivare öppnas även möjligheter för andra produkter som tidigare varit omöjliga eller för dyra att tillverka på tradition­ellt vis, säger Li som inte stänger dörren för att det nya materialet kan ha fler användningsområden än i proteser.

– Det finns många möjlig­heter­ och man kan utveckla det här inom andra områden också, men i nuläget fokuserar vi inom projektet bara på proteser. Vi tror starkt att projektets koncept att kombinera biomaterial med 3d-printing har stor potential att skapa personifierade produkter och tjänster.  

Alla trädslag ska gå att använda i materialet.

– Det spelar ingen roll om det är björk eller gran eftersom både nanocellulosa och lignin finns i alla trädslag, berättar Li och fortsätter:

– Materialet blir betydligt stark­are än vanligt plast – och mycket lättare än metall. Det är en väldig fördel att det inte väger så mycket.

I dagsläget testas materialet i laboratoriemiljö, men redo för allmänhetens ögon är det inte förrän om ett halvår eller ett år. 

– Vi har tagit fram ett första recept som vi håller på och testar. Produkter är på gång och det ser lovande ut, avslutar Li Yang.

Ampoform

Vinnova har beviljat stöd till forskningsinstitutet RISE Bioeconomy för projektet AMPOFORM. Namnet står för Additive Manufacturing of prosthetic products based on forestry raw materials. Det är ett tvärdisciplinärt projekt som bygger på biobaserad materialkemi, så kallad life science, och teknologi för 3d-skrivare.

Tillsammans med Stora Enso, Wematter, Fillauer Europe och Ortopedteknik/Region Örebro län kommer man att utveckla tekniska lösningar för att skriva ut proteser i 3d, tillverkade av skogens råvaror, bland annat nanocellulosa och kolfiber från lignin.

Projektet löper från juni 2016 till maj 2019. Av den totala budgeten på elva miljoner kronor finansieras 44 procent av stödet från Vinnova.

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 08 juni 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Undantag från bygglovsplikt för ekonomibyggnader

Juristen har ordet: Enligt 9 kap. 3 § plan och bygglagen (PBL) krävs inte bygglov för en ekonomibyggnad avsedd för bland annat skogsbruk om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Även åtgärder som innebär att dessa byggnader byggs till är undantagna från bygglov. För den skogsbrukare som är i färd med att nyttja sommarledigheten för att uppföra en ekonomibyggnad till sin verksamhet och som lutandes på den nyss nämnda bestämmelsen inte ansöker om bygglov för åtgärden gäller det dock att vara vaksam.

 

Kommentera