Lägre löner fel väg att gå för att göra skogsjobb attraktivt

Förra veckan tecknade Skogsstyrelsen och GS-facket ett avtal om att sänka ingångslönen för personer som ”stått mycket långt från arbetsmarknaden”. Obegripligt, menar vd:n på ett av de största privata skogsvårdsföretagen som hävdar att lönerna i branschen tvärtom är för låga. 

Svensk Skogsservice är ett av Sveriges största skogsvårdsföretag och när Skogsaktuellt ringer upp företagets vd, Joakim Gustafsson säger han att det nya avtalet känns olyckligt.

– Det finns givetvis branschproblem, framförallt att vi har allt svårare att rekrytera personal för säsongsanställningar, men att dumpa skogslönerna för statligt anställda skogsarbetare är inte sättet att lösa problemet på, säger han och fortsätter:

– Dessutom undrar man ju vad som får ett fackförbund att gå med på detta? Vad har de blivit lovade i utbyte? 

Skogsstyrelsens konkurrensverksamhet

Joakim Gustafsson, vd på Svensk Skogsservice, undrar vad det nya avtalet kommer innebära för redan hårt utsatta entreprenörer. Foto: Svensk Skogsservice

Oron för att något liknande skulle hända har funnits ett tag, och speciellt bekymrad är han hur det kommer påverka mindre entreprenörer lokalt om de tvingas konkurrera med Skogsstyrelsens personal som arbetar för lägre löner.

– Att myndigheter tar jobb med lägre löner kommer inte resultera i en bättre fungerande marknad. Beslutet som Skogsstyrelsen och GS-facket tagit är högst olyckligt. Myndighet bör hålla på med något annat än att konkurrera med mindre företag på en redan fungerande marknad, säger han.

I och med att Skogsstyrelsen och entreprenörer verkar inom samma marknad konkurrerar de även om samma uppdrag genom upphandlingar. Joakim Gustafsson är dock inte orolig för sitt eget företags överlevnad. De är numera en stor aktör på marknaden och har återkommande personal med lång erfarenhet.

– Vi blir fortfarande billigare att anställa trots att Skogsstyrelsens personal har lägre ingångslön, det beror på att killarna håller en så pass hög produktionskapacitet, förklarar han.

Men Gustafsson är skeptiskt till om det ligger i Skogsstyrelsens uppdrag att som statlig myndighet sälja tjänster och sedan marknadsföra dessa på en fungerande marknad.

– Dessutom tjänar staten knappast på att skada redan hårt ekonomiskt pressade entreprenörer, säger han och tillägger att bara hans företag betalar miljonbelopp i olika statliga avgifter. 

Problem att få tag i arbetskraft

Joakim Gustafsson ser en tydlig trend med att det blir allt svårare att få tag i arbetskraft i dag jämfört med när han var med och startade Svensk Skogsservice år 2003.  

– Det har hänt mycket bara de senaste åren, numera är det allt svårare att rekrytera från Polen och många rekryterar idag i Rumänien men även där är det ibland svårt, säger han och berättar att flera inom branschen nu blickar utanför Europas gränser. Framförallt rekryterar man från länder med skoglig kultur, som vet hur det är att arbeta ute i skogen.

Han kan förstå att Skogsstyrelsen vill att det ska bli enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa, men varnar för att det måste göras på rätt sätt så att det verkligen i slutändan mynnar ut i ”riktiga jobb”. Annars blir det dyra åtgärder för att i slutändan inte få något tillbaka. Han har själv erfarenhet från projekt där Svensk Skogsservice tillsammans med myndigheterna har varit delaktiga i att utbilda t.ex. nyanlända. Tyvärr har det inte lett till anställningar då det byråkratiska delarna varit för tungrodda. Här finns det stora möjligheter till att göra detta effektivare för att få ett lyckat resultat.

Svårigheten att få tag i personal kan även på effekter för prisbilden för utförda röjningar och planteringar, och om problemet med rekryteringar inte tas hand tror Joakim Gustafsson att vi kan komma att få se betydligt högre priser i framtiden.

– Skogsbruket som bransch sliter ekonomiskt och om inte skogen åter anses vara en attraktiv arbetsplats, tror jag det kommer bli rejält mycket dyrare skogsvårdstjänster i framtiden, säger Gustafsson.

Inga ”enkla jobb”

Joakim Gustafsson är kritisk till att skogsvårdsjobb som plantering och röjning kallas för ”enkla jobb” av vissa beslutsfattare och politiker.

– Enkla jobb? Det tar över ett år innan en röjare ens kommer upp i 80–90 procent av dennes produktionskapacitet. Det är jobb som utförs i snö, regn och kan innebära extrema påfrestningar för kroppen. Det är inga ”enkla jobb”, säger Gustafsson.

Han avslutar med att säga att han tror att branschen måste gå ihop och ta ett gemensamt ansvar för att vända trenden med rekrytering till skogsjobb. Men att sänka lönen för personer som saknar erfarenheter av arbetsmarknaden tror han inte är lösningen.

Bakgrund: Det nya kollektivavtalet

Skogsstyrelsen och GS-facket (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) meddelade den 19 maj 2017 att man tecknat ett nytt kollektivavtal om löne- och anställningsvillkor. Avtalet innebär att det finns två olika ingångslöner, ett avtal för personer som stått mycket långt från arbetsmarknaden, där lönen sänks till 17 000 kronor per månad och som kombineras med utbildning hos Skogsstyrelsen, samt ett avtal för övriga skogsarbetare där ingångslönen ligger på 20 921 kronor per månad. Det innebär att det inte kommer ske lönesänkningar för redan anställda arbetstagare inom skogsbranschen. 

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 23 maj 2017

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste