Ny genetisk metod ska förbättra skogsvård

KTH-forskare har tagit fram en ny metod för att studera samtliga aktiva växtgener.  Kunskap om vilka gener som påverkar träden kan ge förbättrade möjligheter till skogsvård, exempelvis genom att utveckla vissa virkesegenskaper. 

Joakim Lundeberg, professor i molekylärbiologi på KTH, har främst forskat runt granar, backtrav och poppel, men forskningen rör alla typer av växter. 

Han menar att om man vet vilka gener som gör vad hos en växt ger det förbättrade möjligheter till skogsvård. Allt från att skydda växterna från parasiter till växtförädling där förädlade växter kan korsas fram.

– Ett exempel inom gransläktet är Acrocona som du kan köpa på Plantagen eller liknande butikskedja. Detta är en gran som blommar redan efter två-tre år jämfört med en vanlig gran som blommar efter 20-30 år. Kan man lära sig vilka gener som styr blomningen innebär det att det blir lättare att ta fram nya, förbättrade granar. Som kan bättre virke och stå emot skadedjur. Vill man korsa två granar med traditionella metoder tar det nämligen väldigt lång tid att nå resultat, säger han i ett pressmeddelande. 

Forskarnas kombinerade tillvägagångssätt med högupplösta bilder av tvärsnitt av dessa växter och funktionell profilering genom mRNA-profilering (RNA-sekvensering) erbjuder en ny strategi som kan tillämpas på ett brett spektrum av växtarter. Detta tillvägagångssätt kommer att vara viktigt för att svara på grundläggande frågor inom växters utvecklings- och evolutionärbiologi.