DEBATT: "Skogsstyrelsen uppdrag har aldrig varit att avgränsa nyckelbiotoper"
Sämre beten, kalhyggen och andra marker som inte hyser skog eller dålig skog, kan en generation längre fram i tiden anses ha blivit så värdefull att den får skyddsstämpel. En viktig lärdom av detta är att vi på förhållandevis kort tid kan skapa värdefulla naturmiljöer och att en nyligen avverkad skog kan hysa höga naturvärden, skriver Runar Filper (SD), Miljö- och jordbruksutskottet och Martin Kinnunen (SD), Miljöpolitisk talesman i en debattartikel.
Det ursprungliga syftet med att inventera nyckelbiotoper var att samhället skulle införskaffa sig kunskap kring hur skogsområden för officiellt skydd skulle kunna prioriteras. Men nyckelbiotopernas tillkomst har försatt många skogsägare i en exproprieringsliknande situation utan möjlighet till rimlig kompensation. Detta eftersom skogsindustrin utifrån certifieringsorganens krav inte kan köpa in virke från skogar som klassas som möjliga nyckelbiotoper.
Och även om Skogsstyrelsen beslutar att inte skapa formellt skydd för en möjlig nyckelbiotop, kvarstår den likafullt i förteckningen över nyckelbiotoper och kan alltså i praktiken inte avverkas. Nya ställningstaganden kring möjliga nyckelbiotoper görs mycket sällan och rutiner för avförande av möjliga nyckelbiotoper som inte leder fram till formellt skydd saknas idag.
Vidare har det också visat sig att nyckelbiotoperna inom en och samma region ofta innehåller samma biologiska mångfald avseende rödlistade arter. Detta indikerar dels att många arter som legat till grund för tillskapandet av nyckelbiotoper på sikt kan komma att avföras från rödlistan eftersom de är betydligt vanligare förekommande än vi hittills har känt till.
Skogsstyrelsens beslut kring en paus i biotopinventeringen har fått utstå en hel del onyanserad kritik. Miljöengagerade forskare har skrivit upprop och ett antal tjänstemän valde att bedriva politisk miljöaktivism genom att ta avstånd från ledningens beslut.
Den missvisande kritiken har utgått från den felaktiga uppfattningen att stora områden skyddsvärd skog nu riskerar att avverkas, eftersom Skogsstyrelsen under pausen inte identifierar och avgränsar nya nyckelbiotoper. Medvetet eller inte, så blandar dessa miljöaktivister bort korten genom att framställa begreppet Nyckelbiotop som en skyddsform.
Skogsstyrelsen har nu tagit ett steg tillbaka genom att fortsatt bedriva inventering av områden med nyckelbiotopskvalitet och andra skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige. Parallellt kommer man att förstärka arbetet med en ny metodutveckling. Men under denna tid avgränsas inte några nya områden som nyckelbiotoper.
Vi skulle benämna detta som ett onödigt och defensivt agerande från Skogsstyrelsen.
Låt oss klargöra en sak. Skogsstyrelsen uppdrag har aldrig varit att avgränsa nyckelbiotoper och de ska heller inte nyttja nyckelbiotoperna för att förhindra att skogen avverkas.
För sådana åtgärder har Skogsstyrelsen tillgång till mer rättssäkra verktyg som bättre tar hänsyn till äganderätten.
Runar Filper (SD)
Miljö- och jordbruksutskottet
Martin Kinnunen (SD)
Miljöpolitisk talesman