Förslag till ny FSC-standard upprör

Ett nytt förslag på FSC-standard för skogsbruk i Sverige har presenterats – och kritiserats. Antalet indikatorer har ökat med ett 40-tal och ett krav på ytterligare fem procent avsatt mark har tillkommit, vilket har gjort att oroade röster höjts.

I september visade svenska FSC upp ett första utkast till en ny standard som är tänkt att börja gälla under 2018. Under två månader fick alla som ville lämna sina synpunkter på de nya reglerna. Över 2 000 kommentarer från 44 olika intressenter kom in, både positiva och negativa.

– Det är väldigt positivt att så många engagerar sig i det här. Vi kommer att gå igenom alla synpunkter och titta på dem, men vi kommer inte att genomföra alla ändringar som föreslås, säger Henrik von Stedingk, skogs- och standardansvarig på FSC:s kansli i Sverige.
– En del synpunkter kommer från flera håll och då tittar vi på om det ligger något i det, i andra fall kan det vara att någonting är oklart och behöver förtydligas.

Artskyddsförordningen

En av nyheterna i förslaget är att Artskyddsförordningen tas upp på ett tydligare sätt än tidigare. I praktiken gäller förordningens regler redan i den befintliga standarden eftersom ett av kraven för FSC-certifiering är att man måste följa svensk lag – som omfattar förordningen.
– Det är lite oklart hur den kommer in i svensk lagstiftning och därför valde vi att gå före och inkludera den. Det har kommit in synpunkter på om det var klokt att gå in på detaljer, så det är en av de saker vi ska titta på nu, säger von Stedingk.

Arbetet med att sammanställa de synpunkter som kommit in och ta fram ett nytt förslag har inletts och man räknar med att vara klara i vår. Den nya standarden beräknas att ersätta den nuvarande under slutet av 2018 eller tidigt under 2019.

Börjar halta

Sören Petersson, vd för Holmen skog, är en av kritikerna till förslaget. Han menar att FSC:s vision om ”ett skogsbruk som kan tillfredsställa nuvarande och kommande generationers sociala, ekologiska och ekonomiska behov och rättigheter” börjar halta på ena benet.
– Balansen förskjuts. I det nya förslaget är det väldigt mycket som skogsägarna förväntas göra. Idén med FSC är ju att man i dialog gemensamt ska hitta lösningar som är till nytta för alla. Jag brukar säga att det inte handlar om att dela en kaka, utan att målet är att få kakan att växa så att det kan bli mer kaka till alla. Här känns det som att man enbart funderat på hur man ska fördela den befintliga kakan. Med en sådan inriktning medför ökad hänsyn till rennäring och natur­värden per auto­matik att nyttan för skogsägarna urholkas, säger Petersson.

– Detta är oroande eftersom det är just balansen som gör systemet långsiktigt hållbart. Och om balansen fortsätter att förskjutas är det inte en fråga om systemet kraschar, utan när, säger Petersson.

En annan nyhet är att skogsägarna, utöver de fem procent produktiv skogsmark som enligt den nuvarande standarden redan ska avsättas, enligt det nya förslaget måste ta ytterligare fem procent till avsättning eller anpassat brukande. ”Anpassat brukande kan innebära förstärkt hänsyn, någon specifik naturvårdsåtgärd, kontinuitetsskogsbruk eller social hänsyn” skriver man i en förklaring.

Finns ändå hopp

Petersson tycker även att fokus har lagts alldeles för mycket på det nationella.
– Vi har ett väldigt bra skogsbruk i Sverige: allt från arbetsmiljö till natur­hänsyn. Det är väldigt genomtänkt och reglerat. I den svenska standarden borde det därför räcka med ett fåtal indikatorer då det mesta redan är uppstyrt på annat sätt. I utvecklingsländer där man i många fall inte ens vet vem som äger marken är det en annan sak. Där borde standarden vara lite tjockare, men det är väldigt konstigt att vi i Sverige ska ha flest indikatorer av alla!
Petersson tycker dessutom att det nya förslaget går stick i stäv med vad internationella FSC förespråkar.

– Standarden är väldigt omfattande, komplicerad och detaljstyrd. Det strider mot grundidén och även FSC:s internationella inriktning som talar om att förenkla. Jag vill arbeta mer målstyrt och denna form av regelstyrning tror inte jag är bra, säger Petersson som menar att detaljstyrningen ger två effekter:

– Dels blir det väldigt administrativt krångligt, dels ges inget utrymme för anpassningar till rådande förutsättningar så det hela blir schablonmässigt och ineffektivt.

På sikt ser Petersson en uppenbar risk med de föreslagna bestämmelserna.

– För att förbättra skogsbruket globalt är det viktigt att så många som möjligt väljer att certifiera sitt skogsbruk. Nu ser jag en uppenbar risk att antalet som certifierar sig kommer att minska och det är verkligen inte bra.

Tar omtag

Allt hopp är dock inte ute.

– FSC använder dialog som verktyg och har lämnat ut förslaget just för att få synpunkter. Rimligen tar de till sig kritiken, tar omtag och utformar ett förslag som ligger mer i linje med den internationella strategin. Då kan vi arbeta mer resultatorienterat och finna effektivare lösningar så att nyttan kan öka för alla intressenter. På så sätt blir fler skogsägare intresserade att certifiera sig och vi kan använda FSC som ett bra verktyg för att berätta för omvärlden att vi i Sverige bedriver ett uthålligt skogsbruk.