När stormar är mer regel än undantag

För ett drygt år sedan drog stormen Gorm genom Stjernarps gods utanför Halmstad. Innan dess var det Gudrun. Och Per. Nu har man ändrat hela sitt synsätt på skogsskötseln och anpassat den till den nya verkligheten. 

Stickvägarna på Stjernarps gods görs bara en gång. En breddning i ett senare skede gör skogen mer sårbar för vind.Foto: Pia Gyllin

Stjernarps gods har drabbats av flera stormar på de 725 hektar fördelat på två skiften som fastigheten består av. 

Magnus Axelsson, skogsförvaltare på godset, arbetar med att stormsäkra skogen på Stjernarp. När Gorm drog genom området för snart ett år sedan fick han kvitto på att arbetet gav resultat då man klarade nygallrade bestånd relativt bra. Tyvärr blev det en hel del skador på de lite äldre bestånden. 

– Det blåser väldigt mycket här och det är alltid en stormbelastning. Dessutom blir det ett saltpåslag eftersom vi är så nära havet, så granarna kan inte bli hur gamla som helst. Före Gudrun var det mycket skog som var 70-80 år gammal och det blåste ner, berättar Magnus Axelsson, skogsförvaltare på Stjernarp.

För att försöka undvika att drabbas lika hårt av framtida stormars framfart har man lagt om sin skogsskötsel för att bättre stå emot hårda vindar. Kortfattat handlar det om att snabba på tillväxten genom att röja och gallra lite annorlunda – och framförallt tidigare.

– Det här är ju ingenting nytt. Det här har man vetat om i branschen sedan stormen 1969, men sedan har kunskapen inte tillämpats – och det var därför skadorna vid Gudrun blev så omfattande. Genom att minska sårbarheten kan skogsägaren själv styra intäkterna över tid, säger Magnus. 

Detta är ett typiskt bestånd för förstagallring på Stjernarp och gallrades bara några timmar efter att denna bild togs. Träden är 20-21 år gamla.

Långtidsprojekt

Efter de senaste årens stormar inleddes en diskussion mellan Magnus och godsets ägare Jan Hamilton om hur man skulle minska sårbarheten vid stormar, och för fyra år sedan inleddes det praktiska arbetet. Magnus konstaterar att det hela är ett långtidsprojekt då man bara kan anpassa skötseln när åtgärder väl ska göras. Men att något behöver göras för att få planerbara intäkter från skogen är man helt på det klara med. 

– Vindfälld skog jämfört med frivilligt fälld skog i det här området är 9-1. Det blir ett ofrivilligt vindbruk och skogsägaren kan bli ett offer för omständigheterna om man inte anpassar sig. 

En åtgärd man genomfört på senare år är att plantera sitkagran på vissa hyggen. 

– Den är gjord för att växa i havsmiljö och har ett större rotsystem och tål salt bättre än vanlig gran. Det räcker att gallra sitkan en gång och sedan kan man avverka den väldigt tidigt. Nackdelen är att sortimentet i Sverige är så litet, men jag tror att det kommer att ändra sig. Man måste bara lära sig trädslaget.  

Lövbestånd hittar man i ytterkanterna på godset. 

– Vi har valt att inte ha så mycket löv inne i granskogen eftersom vinden slår ner mer där träden inte har några löv under stormsäsongen. 

Låg tyngdpunkt

Men det är den vanliga rödgranen som är huvudträdslaget på Stjernarp och det är där man lagt sitt största fokus i det nya sättet att tänka. 

– Det börjar redan vid planteringen. Tidigare planterade man fler plantor per hektar, vilket ledde till att träden får en låg diameter och då kommer man snabbt in i ett förstagallringsläge. Problemet blir då att de är för klena och då gallrar man, vilket ger en krona som sitter högt upp på stammen. Trädet blir då instabilt eftersom tyngdpunkten är för hög. 

För att undvika detta arbetar man på Stjernarp med att få en lägre tyngdpunkt på träden. Man planterar därför knappt 2 500 plantor per hektar, jämfört med de 3 000-3 500 per hektar som var brukligt tidigare. 

– Färre plantor per hektar ger möjlighet att göra förstagallringen tidigare. När man sedan gallrar nästa gång är träden inte så höga, vilket är en fördel då de är väldigt utsatta efter en gallring, säger Magnus. 

– Vi jobbar även med den sista generationens förädlade granplantor. Då blir det mer virke per hektar och då kan man avverka tidigare. Kan man avverka vid 40-50 års ålder är mycket vunnet. 

Låggallring

Magnus berättar att man sparar de stora träden eftersom de stabiliserar beståndet. 

– Det är en väldigt tydlig låggallring. De stora träden håller ihop beståndet. Dessutom är det ologiskt att ta ut de stora träden när man eftersträvar en tidig avverkning, säger han. 

– Efter förstagallringen, som bör ske vid 20-25 år, ska det inte vara kvar mer än cirka 1 500 stammar per hektar jämfört med tidigare då man hade över 2 000 stammar kvar. Om cirka fem år gallrar man igen, och då ner till strax under 1 000 stammar per hektar. Säg att det är 30 år gammal skog, sedan gör man ingenting mer. I bästa fall hugger man sedan ner den vid 50 år. Man kan välja att låta skogen stå längre, men för varje år löper man större risk att det blir stormskador. 

Numera är Stjernarps träd tolv meter i medelhöjd vid gallringstillfället. Tidigare stod träden i ytterligare fem-sex år. Bara ett par veckor innan stormen Gorm 2015 gallrade man utifrån det nya systemet. Och skadorna blev betydligt mindre än vid tidigare stormar.

– Så det fungerar ju! säger Magnus.

Tillräckligt breda 

Även röjningen är ett viktigt inslag.

– I röjningen läggs grunden för hela avverkningen. Man måste ha gjort röjningarna rätt. Först och främst måste de göras, man kan inte låta det vara. Hinner man inte själv måste man ta hjälp. Sedan måste man se till att det blir rätt gjort också.

Stickvägarna på Stjernarp görs numera bara en gång, och då tillräckligt breda för alla typer av maskiner. 

– Vi gör dem så breda att de inte behöver breddas nästa gång. De yttersta träden har fått en stormhärdning och om man tar upp nytt blir det andra träd ytterst som inte har det, vilket gör beståndet mer sårbart. 

Magnus tipsar också om att man måste vara noga med i vilka väderstreck man lägger stickvägarna för att inte låta vinden få för mycket fart. 

Stjernarps gods

Godset ligger strax utanför Halmstad i Hallands län och ägs av Jan Hamilton. 

Fastigheten är på 725 hektar produktiv skogsmark, varav 48 procent av skogsmarken är gran, 16 procent tall och 36 procent löv. 

Nästan en tredjedel av bestånden är tio år eller yngre på grund av Gudrun. 

Fastigheten består utöver skogen av 220 hektar åker och beten. Man har även en fastighetsförvaltning samt en vedfabrik som tillverkar ved för den lokala marknaden samt export till Storbritannien och Tyskland.

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 16 december 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste