Att tro att man ska ha kvar skogsbruk i hela landet är självbedrägeri
Just nu pågår rådslag om införandet av en kilometerskatt eller vägslitageavgift för tunga lastbilar – en avståndsbaserad avgift på transporter.
Resultatet av en genomförd skatt ger konkreta förutsägbara effekter. Dessa effekter går nämligen enkelt att beräkna. Jag önskar här beskriva vad en skatt i storleksordningen 18 till 24 kronor per mil faktiskt innebär för de tre företag som jag deläger och arbetar i styrelsen med. Företagen är jämförbara med de flesta landsbygdsföretag som tar hand om och förädlar naturens resurser norr om Dalälven. Företagen heter Fria Skog, vars verksamhet handlar om att sälja virke till industrin i mellersta Norrland och i Norge, Pelle & Lisa Norrlandsägg, ett äggpackeri som packar ägg från producenter främst i Norrland, samt Jämtlandsgården som är ett lokalt slakteri och styckföretag. Tillsammans har dessa företag 26 personer anställda och fler än 100 underleverantörer och producenter.
När Fria Skog köper och säljer så ingår det i priset för timmer, massaved och energived en transportkostnad på mellan 12 och 25 procent av värdet. Timmerbilar och fjärrbilar kostar i dag mellan 140 och 190 kronor per mil. Med kilometerskatten ökar kostnaden med ungefär 17 procent! En pålaga i form av den föreslagna kilometerskatten drabbar skogsbrukarna med en sänkning av virkesvärdet på 30-80 kronor per kubikmeter. Effekten blir att vissa sortiment och en del avlägset belägna skogar helt förlorar sitt ekonomiska värde. Sortiment för bioenergi blir helt utan värde på mycket stora arealer. För åkerier, avverkningsgrupper och skogsvårdsföretag kommer kilometerskatten innebära ett hårt slag.
De andra två verksamheterna, Norrlandsägg och Jämtlandsgården har i det närmaste obefintliga möjligheter att ta ut kostnadsökningen av marknaden. Framtiden för dem är just nu höjd i dunkel. Går förslaget igenom talar det mesta för att konsumenterna i Norrland kommer att få vänja sig med ägg och kött från andra regioner i landet. Lokalproducerat blir för många ett minne blott.
För skogsföretaget kan en stor del av kostnaden finansieras genom lägre virkespriser, vilket också innebär sjunkande avverkningar, lägre uttag av biomassa och att skogsbruk i delar av inlandet upphör. Det är inte för utan att man undrar om skattens huvudsyfte är att exempelvis begränsa skogsbruk och inget annat. Vi kommer helt enkelt inte kunna göra affärer med alla de skogsägare som vi har som kunder i dag.
Den kvarnsten som kilometerskatten kommer att utgöra för verksamheterna som jag beskriver gäller för väldigt många företag i glesbygden i Norrland. Att tro att man ska ha kvar jord- och skogsbruk och lantbrukets förädlingsföretag i hela landet är självbedrägeri om man tror att en kilometerskatt går att genomföra.
Politikerna måste välja att avstå skattehöjningar som snedvrider konkurrensen nationellt och internationellt om man har den minsta ambition att svensk landsbygd med alla sina produktionsgrenar ska uthärda – i hela landet. En implementering av skatten är ett medvetet aktivt politiskt beslut. Jag har här och nu beskrivit vad som ligger i vågskålen.
Pelle Sallin
skogs- och livsmedelsföretagare i Jämtland