Äganderätt – vad är det egentligen?

Skogsaktuellt har frågat Karin Åhman, expert på konstitutionell rätt och förutvarande professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, vad äganderätt är för något. 

Karin Åhman.
Foto: Uppsala universitet



Läs även Karin Åhmans essä om ämnet här.

 

– När vi talar om äganderätt och skyddet för äganderätten måste vi först reda ut vad för slags skydd som det rör sig om. Att göra äganderättsligt anspråk på ett ting eller en rättighet innebär i princip att man kan få statens skydd för att få behålla det ägda. Staten förbjuder därför sådan brottslighet som till exempel stöld eller intrång på någons mark och brottsligheten ska därför också sanktioneras. Har du äganderätt följer också både rätten att disponera över det ägda eller bestämma i övrigt över den. Vid en viss tidpunkt kanske du vill odla marken, en annan tidpunkt upplåta den för annan sorts verksamhet, säger Åhman.  

– Att ägandet får regleras och inte är absolut är en realitet för alla. Många hänsyner gör sig gällande i ett demokratiskt och civilt samhälle. Ramarna för äganderätten bestäms ytterst av vilka regler som finns vid en viss given tidpunkt, många gånger är det beroende av den regering som vid tillfället har makten men också i dag beroende av EU. Men, ramarna bestäms också av innehållet i skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter, närmare bestämt skyddet för ägande­rätten som en mänsklig rättighet. Det är denna rättighet - som vi får uppfatta det – som emellanåt hänvisas till i samband med att staten vill reglera ägandet på ett visst sätt. Den anger ytterst hur ägandet får regleras och vilka krav som enskilda kan ställa på staten ur ägarsynpunkt. 

 

Äganderätten i korthet

Skyddet för äganderätten finns angivet i tre olika regleringar, alla avseende grundläggande rättigheter: 

  • I svensk grundlag i 2 kap. 15 § Regeringsformen 
  • I artikel 1 första tilläggsprotokollet till Europakonventionen som har lags status 
  • I artikel 17 i EU:s stadga om grundläggande rättigheter, stadgan är ett av flera konstitutionella dokument som styr EU-lagstiftaren
  • I princip motsvaras skyddet i respektive reglering av varandra. Några beståndsdelar kan utmönstras i detta skydd:
  • Kravet på att det finns en föreskrift som anger en begränsning - legalitet
  • Kravet på att det finns ett tillräckligt starkt samhällsbehov att göra begränsningen – allmänt intresse
  • Kravet att berövanden av ägande ersätts enligt vissa principer
  • Kravet att man inte får skjuta mygg med kanoner. Man får inte göra stora, betungande ingrepp för syften som inte är tillräckligt starka eller motiverade ur samhällelig synpunkt, kallas proportionalitetsprincip

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 12 oktober 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste