Delar kunskapen med en podd

Far och son, Bosse och Per Jonasson, har startat en podd om skogsbruk. Upprinnelsen till det hela är det generationsskifte som kommer ske på gården – och insikten om att Bosses mångåriga skogserfarenhet kan vara till nytta även för andra.

– Bosse, du är ju intresserad av att dela med dig av din kunskap och dina erfarenheter inom skogsbruket.

– Ja, visst är jag det.

– Låt oss göra det med en podd om skogsbruk.

– Vad är en podd?

– Ungefär som ett radioprogram som man kan lyssna i sin telefon eller sin dator när man vill.

– Bra idé, det gör vi!

Per och Bo Jonasson har valt en lite annorlunda väg för att genomföra den kunskapsöverföring som krävs inför ett generationsskifte: en podd om skogsägande för mindre markägare.
Foto: Pia Gyllin


 

Berättelsen om hur Per och Bosses skapelse kom till världen finns på poddens hemsida och är lika rolig som sann. Bosse Jonasson har sedan 60-talet varit ytterst aktiv i familjens skogar, både den i västmanländska Gusselby och den i Vassemåla nära Vimmerby i Småland, och har noggrant dokumenterat allt som skett, bestånd för bestånd. Efter hand växte en egen metod fram som man numera sköter all Jonassonsk skog efter.

– Storskogsbruket har sina metoder och många små skogsägare följer i deras fotspår – och det tycker vi är fel. Vi bedriver en intensivare odling, säger Bosse som är jägmästare.

– Det är ett skogsbruk som flera skulle tycka om att bedriva. Det blir hög kvalitet samtidigt som man får biologisk variation, tillägger Per som tagit tjänstledigt från sitt arbete som civilingenjör i ett år för att studera skog.

– Dels studerar jag vid Linnéuniversitetet, dels i Bosses skola.

Ny kunskap

       

Skogspodden

En podcast, eller podd som det också kallas, är som ett radioprogram fast man kan lyssna på det när man vill och hur många gånger som helst. Man kan lyssna via en dator eller en smartphone.

Om man lyssnar via smartphone behöver man oftast ladda ned en app. För att lyssna på datorn klickar man på play-symbolen på önskat avsnitt direkt på poddens hemsida.

Skogspoddens hemsida hittar ni här.

Skogspodden sänds släpps på fredagar ojämna veckor.  Varje avsnitt är 40-60 minuter långt och har ett specifikt tema.  Kommande teman är gallring, kvalitetsproduktion, stamkvistning, granens rotröta, styrka mot storm, hur man avverkar frötallar skonsamt mm.

   
   

Och precis på samma sätt som man inte sköter sin skog på ett sätt som följer de traditionella mallarna så blir undervisningen i ”Bosses skola” inte som de flesta skulle gjort.

– Jag lyssnar på en del andra poddar. Det är ett kul format. Man kan lyssna när man vill, säger Per som alltså var den som kläckte idén med att göra en podd för att lära sig mer – och för att andra skulle kunna lära sig av Bosse och de andra experter Per träffar.

– Jag är iväg och intervjuar och träffar forskare. Jag tvingas sätta mig in i frågeställningarna för att kunna ställa relevanta frågor, säger Per som är helt övertygad om att han lärt sig mycket mer på det här sättet.

– Det tillför också kunskap som jag får ta del av. Det är absolut intressanta saker på en hög nivå, säger Bosse som inte bara tycker om att lära ut, utan även är en ivrig mottagare av ny kunskap.

Och kunskapen vill de dela med så många som möjligt.

– Podden handlar om allt som rör vad den enskilda skogsägaren kan göra för att förbättra sitt skogsbruk. I ett större perspektiv är det den svenska landsbygden det handlar om, den vi sitter i just nu. Det är livsviktigt för många att det här finns och inte bara stadsmiljöer, säger Bosse.

– Båda platserna är viktiga: det är i staden som handeln sker, och det är landsbygden som förser staden med mat och ren luft. Det är viktigt att landet lever, så enkelt är det, tillägger Per.

Inte mallen

Från början var det inte solklart att den metod som Bosse sköter skogen efter, och som Per nu drillas i under sin utbildning i den egna skogen, var så unik att den var värd att berätta om. För Per var den vardagsmat. Men på ett seminarium med Kungliga skogs- och lantbruksakademin fick han en aha-upplevelse. I debatterna konstaterade man att det saknades konkreta exempel för de mindre skogsägarna gällande hur de ska bruka skogen så att lönsamhet, hög biologisk mångfald och höga sociala värden tillgodoses. Detta tyckte Per var märkligt eftersom det alternativ man sade saknades var mycket likt det sätt Bosse skött familjen skog i åratal.

– Det blir ju lätt lite pajkastning mellan miljörörelsen och storskogsbruket. Och bland de mindre skogsägarna finns det en tro att man måste göra som de stora bolagen. Det finns 330 000 privata skogsbrukare med en snittareal på 50 hektar per brukningsenhet, så det är helt andra förutsättningar. Man behöver en modell att utgå ifrån och det är det vi försöker förmedla, säger Per.

– Det är en fråga om den privata ägarrätten. Storskogsbruket ska inte vara en mall småskogsbruket ska härma. Det miljörörelsen ofta kritiserar är storskogsbruket, men det är inte samma sak. Småskogsägarna är kämparna, det är vi som upprätthåller mångfalden, säger Bosse.

Ta ansvar

Att inte följa någon annan blint, utan tänka ett extra steg själv är en viktig lärdom som Jonassons vill att de små skogsägarna tar med sig från poddsändningarna.

– Många sitter fast i att göra som någon annan sagt åt dem att göra, säger Per som anser att mindre skogsägare kan bli alltför beroende av bland annat sin virkesköpare.

– Han blir som en skogskonsult och det är inte bra. Han kan styra det så att det blir bäst för honom själv.

Bosse håller med:

– Markägarna måste ta sitt ansvar. Om man till exempel upptäcker att man har en massa betesskador på sin mark så måste man säga ifrån, man måste tala om att det är ett problem. Om man ska producera en bra virkesråvara är älgen det största hotet. Tyvärr är jaktintresset så stort att man väljer att ignorera problemet, och det fungerar inte i längden. Älgarna gör att landskapet förgranas.

 

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades tisdag den 09 augusti 2016

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste