Värmland, det nya Jämtland

LEDARE. Jag hade glädjen att få vara en av talarna på den sista av fyra anhalter för det nationella skogsprogrammet där man gör nedslag på landsbygden och insuper kunskaper om skog. Detta sista stopp var förlagt till Värmlands huvudstad Karlstad. Vet ni hur viktig skogen är för Värmland? Jag visste i alla fall inte det.

Det visar sig att detta skogslän har landets lägsta medelinkomst. Det är naturligtvis inget man skryter om, men roligare är att förädlingsvärdet från skogen, vilket kan översättas med lokalt BNP, är hela 30 procent! Det ska jämföras med snittet för Sverige som är cirka 10 procent. Som om nu inte det räckte är sysselsättningsgraden från skogen hela 23 procent. Ungefär var fjärde värmlänning har sin sysselsättning från skogen. Hur tror du motsvarande siffra ser ut för Stockholm där besluten om skogen fattas?

Min koppling mellan Jämtland och Värmland handlar om likheterna mellan skogsbruket och det storskaliga vattenbruket. Under en längre tid har debatten om de stora vattenkraftverken i exempelvis Jämtland handlat om att pengar ska föras tillbaka dit de skapades: från statskassan till kommunkassan. Flera politiska partier med olika färger har fört liknande resonemang i tio år utan beslut. Vad händer om vi för över samma resonemang på skogen?

Jag skrev en ledare 2011 som hette ”Ojäm(n)t på landsbygden”. Den handlade om en modell för att få hela landet i bruk. Det visade sig att en av landets fattigaste kommuner, Ragunda kommun i Jämtland med högst kommunalskatt i landet, skulle tillhöra en av de rikaste om kommunen tillämpat de skatteregler som användes i Norge. Den enorma rikedom som genereras från Ragundas vattenkraft hamnar i princip i statens ficka i stället för kommunens. Tänk er ett skattesystem där skogens enorma rikedomar hamnar i kommunernas kassa i ställer för i statskassan.                                          

Är skogsbranschen Värmlands vatten? Ja det vill jag nog säga. Vi vet redan siffrorna för sysselsättningen och för förädlingsvärdet. För människorna i Värmland är skogen i monetära värden viktig. Var sjätte kartongförpackning i världen med flytande innehåll har sitt ursprung i Värmland. Det sätter perspektiv på saker och ting. Tittar vi sedan på exempelvis produktionsvärdet, summan av alla de varor och tjänster som produceras inom sektorn, står Värmland för smått hisnande 21,7 miljarder kronor - eller cirka tio procent av det totala värde som sektorn nationellt producerar. Ett annat mått är förädlingsvärde, nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för denna produktion. I förlängningen är förädlingsvärdet bidraget till BNP. Skogssektorn i Värmland har ett förädlingsvärde om 5,4 miljarder kronor. Inte någon jättestor siffra för staten kanske, men mycket pengar för folket i en kommun som Arvika.  

Med tanke på att ungefär varannan av landets kommuner har en minskande befolkningsmängd och denna minskande skara blir allt mindre beskattningsbar tror jag att vi behöver fundera i dessa termer. För landet handlar det ytterst om att säkra industrin som är beroende av människor på landet. Om kapitalet inte försvinner utan stannar tror jag att det genererar att människor i högre utsträckning stannar. Kanske är det så enkelt som att utflyttningen till storstäderna beror på att människor följer pengarna. Om det stämmar kan statsapparaten välja. Vill vi avfolka landsbygden och riskera skogsindustrin är nuvarande koncept vinnande. Om inte så är det hög tid att finna system som låter kapital stanna där kapital genereras. 

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 22 december 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste