RCP4,5 – det mest troliga läget i framtiden

SKA15 del 2. I SKA 15 presenteras sex olika scenarier. Det som Skogsstyrelsen tror är det mest sannolika kallas RCP4,5 eller ”Dagens­ skogsbruk”. Det innebär bland annat produktionsskogarna blir yngre och att granen fortsätter breda ut sig.

   

”Dagens skogsbruk” (RCP4,5)

Detta är den troligaste klimateffekten enligt utredarna. Lite förenklat förutses åtgärder som bromsar klimatförändringen, men de räcker inte till för att stoppa den. På fackspråk kallas alternativet RCP4,5 och innebär bland annat att medeltemperaturen om hundra år har ökat två grader.

För jämförelsens skull är utgångspunkten att hela tillväxten avverkas (vilket i praktiken inte är troligt). År 2020 är den potentiella avverkningen 91 miljoner skogskubikmeter, vilket är ungefär 10 procent mer än dagens avverkning. och efter 100 år 120 miljoner skogskubikmeter, vilket är 30 miljoner kubikmeter mer än i dag. Om också reservaten räknas in blir tillväxten 150 miljoner skogskubikmeter om året.

 

”90 procent”

Historiskt har ungefär 90 procent av tillväxten avverkats. Det innebär att virkesförrådet hela tiden växer. Till att börja med resulterar det förstås i mindre virke jämfört med om hela tillväxten avverkas, men efter 100 år är skillnaden nästan borta. Det beror på att tillväxten i allt större virkesförråd. Det blir alltså en "ränta på ränta-effekt". På riktigt lång sikt (över 100 år) ger det alltså mer virke jämfört med att avverka hela tillväxten.

 

”110 procent”

Att avverka tio procent mer än tillväxten får en motsatt effekt. Utfallet är störst i början. Efter tio år är avverkningarna ungefär100 miljoner kubikmeter om året, därefter går det sakta utför.

– Det är ändå ett relativt trögt system. Du kan konsekvent överavverka i 50 år innan nivåerna kommer under scenariot för "dagens skogsbruk". Enstaka år, eller perioder, är det med andra ord inte så farligt att hugga mer än tillväxten, säger Svante Claesson.

 

”Dubbel naturvårdsareal”

Även om det inte finns några sådana förslag räknas på att dagens reservat och andra avsättningar fördubblas. Effekten blir att den potentiella avverkningen minskar till 78 miljoner kubikmeter.

 

”Ingen klimateffekt”

Även utan klimateffekt växer skogen bättre. Det beror framför allt på förädlade plantor. Om hela tillväxten avverkas är det då möjligt att avverka 97 miljoner kubikmeter om året de närmsta tio åren och 106 miljoner kubikmeter om 50 år.

I princip är all tall som planteras redan förädlad, men det är brist på förädlade granplantor. Andelen förädlat material ligger mellan 60 och 90 procent, med stora variationer över landet. År 2030 förväntas 95 procent av alla granplantor vara förädlade och tillväxten blir allt bättre i takt med nya förädlingsgenerationer.

 

”Ingen klimatåtgärd”

Om världssamfundet inte gör någonting åt klimatförändringen finns ett alternativ som kallas RCP8,5. För världen i stort är det något av en katastrof, men den svenska skogen antas växa 38 procent bättre än i dag. Varje procent motsvarar 1 miljon kubikmeter mer virke jämfört med i dag.

 

Fotnot: Som jämförelse är dagens avverkning 91 miljoner kubikmeter, varav en mindre del kommer från jordbruksmark. Utredningen handlar om produktiv skogsmark. Det innebär att avverkningsnivåerna i de sex alternativen ska jämföras med dagens 87 miljoner kubikmeter.

     
   

Läs även övriga artiklar om SKA 15

Del 1: Hur ser den svenska skogen ut om 100 år?

Del 3: Generell hänsyn vinner med åldern

Del 4: Mer råvara från allt yngre skogar

 

 

 

 

     
          

Grunden i bedömningen av framtiden är sex olika scenarier (se faktaruta till höger). Huvudspåret är alltså det som kallas ”Dagens skogsbruk” eller på fackspråk ”RCP4,5”. Det innebär klimat­mässigt att

  • Årsmedel­temperaturen ökat med 2-4 grader om 100 år. Framför allt blir vintrarna varmare. Effekten är störst i norra Sverige.
  • Vegetationseffekten förlängs 1-2 månader.
  • Nederbörden ökar med 15-20 procent, framför allt på vintern.
  • Grundvattennivån stiger.
  • Risken för torka på sommaren ökar i hela landet, framför allt i sydöstra Sverige.

På det hela taget är allt det här positivt för tillväxten i skogen. Men det finns också ökade risker.
– Klimatförändringen kan vara gynnsam för skade­insekter och svampangrepp, vilket vi inte har med i vår analys. Det finns helt enkelt för lite kunskap om effekterna, säger Svante Claesson på Skogsstyrelsen.
Däremot är risken för stormskador med i beräkningarna. Följden av stormar grundas på historiska händelser, allt från stormen 1969 till Gudrun och Per.
I och för sig antas inte klimatförändringen öka stormrisken, däremot blir skogen mer utsatt på grund av milda vintrar och högt grundvatten. Därmed har rötterna dåligt fäste. Den effekten finns dock inte med i beräkningen.
För övrigt konstateras att stormarna Gudrun och Per knappast påverkat de potentiella avverkningarna ur ett nationellt perspektiv, trots att det var de största naturkatastrofer som drabbat skogsbruket i modern tid.
En annan effekt av ett förändrat klimat är att den improduktiva skogs­marken (impedimenten) övergår till att bli produktiva, inte minst när skogen vandrar uppåt på fjällen. Det är dock inget som vägs in i rapporten.

Yngre produktionsskog

En av de stora förändringarna när tillväxten ökar är att allt yngre skog av­­verkas. Det är en trend som hållit på länge. År 1960 var skogen upp till 100 års ålder någorlunda jämt för­delad i åldersklasser. I dag är den mesta skogen 20-40 år, men åldersfördelningen är ganska jämn upp till 60 år. Om hundra år förväntas ungskogen upp till 20 år dominera.
För att hålla en hög och jämn avverkningsnivå konstateras att den lägsta åldern för föryngringsavverkning bör ses över. Det finns med andra ord anledning att tillåta sänkt avverknings­ålder. Det blir speciellt viktigt om andelen reservat ökar. Då ökar trycket på den kvarvarande skogen. Lite paradoxalt innebär det att produktionsskogarna blir yngre.
– De yngre produktionsskogarna har nackdelar då det gäller andra värden än virkesproduktion. Exempelvis blir de mindre tilltalande för friluftslivet och rennäringen behöver äldre skog för att få renlav till djuren. Det är en anledning till att vi lyfter fram kontinuitetsskog som ett alternativ till konventionella avverkningar, säger Svante Claesson.
Likväl ökar andelen gammal skog genom naturvårds­träd och hänsyns­ytor. Det gör att andelen död ved ökar på all skogsmark.

Mer contorta

Medan produktions­skogarna blir yngre blir självklart träden i reservaten allt äldre. Det blir därför ett skogslandskap med tydliga kontraster mellan produktion och naturvårdsskog.
Granen fortsätter att breda ut sig och dess andel ökar från 30 till 40 procent. Mest av allt ökar granen i Götaland. Dessutom ökar andelen ”äldre lövrik skog” på marker för produktion, vilket beror på hänsynsytorna. Däremot minskar andelen gammal lövskog i reservaten. För att motverka det krävs aktiva skötselinsatser.
Contortan är på väg tillbaks. Vid förra undersökningen (år 2008) planterades årligen drygt 3 000 hektar med contorta, i dag har arealen mer än fördubblats. Jämfört med den förra undersökningen har ytterligare 800 000 hektar skogsmark tagits ur produktion till förmån för miljön. Framför allt beror det på ytterligare 600 000 hektar frivilliga avsättningar, dessutom har beräkningarna gjorts lite annorlunda. Totalt finns det 23 miljoner hektar produktiv skogsmark, varav drygt 19 miljoner hektar används för virkesproduktion.

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 20 november 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste