Hur ser den svenska skogen ut om 100 år?

SKA 15 del 1. Skogsstyrelsen gör regelbundet skogliga konsekvensanalyser, kallade SKA. Utifrån ett antal olika scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt beräknar man vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. I oktober presenterades den senaste konsekvens­analysen som har namnet SKA 15.

 

 

 

► Läs även övriga artiklar om SKA 15

Del 2: RCP4,5 – det mest troliga läget i framtiden

Del 3: Generell hänsyn vinner med åldern

Del 4: Mer råvara från allt yngre skogar

 

 

Fakta SKA 15

Resultaten från SKA kan användas för analys av den svenska virkessituationen (inklusive tillgång på skogsbränsle), ekologiska konsekvenser samt skogens roll i arbetet med att motverka klimatförändringar.

Arbetet genomförs i nära samarbete med SLU och i samråd med berörda myndigheter, skogsnäring, energisektor och andra intressenter.

Beräkningsresultaten ska presenteras och göras tillgängliga. I projektet kommer man även att göra vidare analyser inom tre tematiska områden:

  • Virke - en studie där tillgång på råvara jämförs med förbrukning i en så kallad virkesbalans.
  • Miljö - fokus på biologisk mångfald bland annat genom en analys av miljömålsvariabler och tillämpning av nya metoder för artmodellering.
  • Klimat - beskriver hur klimatförändringar inkluderats i SKA 15 och effekterna på resultatet. Här diskuteras också tänkbara ytterligare effekter som inte kunnat modelleras i beräkningarna. 

Källa: Skogsstyrelsen
   
   

De nya beräkningarna i SKA 15 visar att avverkningarna kan öka väsentligt. Tillväxten drivs på av ett ändrat klimat. Hur mycket det förändras kan diskuteras, men Skogsstyrelsen har bestämt sig: klimat­förändringen är ett faktum att räkna med.
Skogsstyrelsen konstaterar att ”Klimatförändringen har mycket stor betydelse för skogens framtida tillväxt”. När myndigheten vänder och vrider på alla fakta blir slutsatsen att avverkningen den närmsta tiden (år 2020-2029) kan ligga på 90-100 miljoner skogskubik­meter. Jämfört med dagens avverkning är det en ökning med ungefär tio miljoner kubikmeter.

Bättre metoder

Att hålla koll på skogen är en gammal svensk paradgren. I mitten av 1800-talet gjordes den första konsekvens­analysen av legenden Israel af Ström. Han beräknade att den årliga potentialen för avverkning, utan att tulla på virkesförrådet, var 15 miljoner kubikmeter. Det är inte ens en sjättedel av dagens avverkningar, vilket säger en hel del om framgångarna för skogsbruket. Därefter har det gjorts flera analyser. I mitten av 1930-talet var avverkningspotentialen 58 miljoner kubikmeter och 1970 var den 70 miljoner kubikmeter.
– Metoderna har för­finats successivt. Den förra konsekvens­analysen gjordes år 2008. I den senaste beräkningen har mycket gjorts annorlunda, men resultatet blir ändå ungefär detsamma. Det visar att vi i grunden har ett bra system med pålitliga resultat, säger Svante Claesson på Skogsstyrelsen, en av projekt­ledarna för SKA15.
Arbetet har gjorts tillsammans med SLU. Dessutom har myndigheter och intresseorganisationer involverats i arbetet. Men det är Skogsstyrelsen själv som drar slutsatserna av rapporten och pekar ut den möjliga avverkningsnivån inför framtiden.
Historiskt är det bra skogsskötsel och växande virkesförråd som lyft virkes­tillgångarna. Nu förmodas ett förändrat klimat driva på åt samma håll. Om ingenting görs för att bromsa klimateffekten räknar Skogsstyrelsen med att tillväxten ökat med nästan 40 procent om 100 år.

 

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 20 november 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste