Hur påverkas skogen av naturkultur?

Debatt. Den hyggesfria metoden naturkultur har diskuterats av och till i Sverige sedan den introducerades för 25 år sedan. Under tiden har samhällsdebatten om skogen förändrats. Nu är det helt accepterat att skogen inte enbart ska leverera virkesintäkter och råvaror, utan även en variation av ekologiska och sociala tjänster.

Nils Fagerberg
Den nya kravbilden har ökat efterfrågan på skötselmetoder som undviker kalhygget och i stället arbetar med kontinuerliga skiktade skogar. Av samma anledning har intresset för naturkultur ökat. Samtidigt som naturkultur passar väl in för att vårda de miljömässiga och upplevelseinriktade delarna av skogen så har kärnan i skötselmodellen alltid handlat om lönsamhet och hög nettoavkastning för skogsägaren.

Grundidén är att optimera värdeavkastningen genom att satsa på de värdefullaste träden. Dessa träd väljs ut efter att varje träd har granskats. De utvalda träden friställs så att de kan växa obehindrat och kan i och med det maximera sin egen värdetillväxt. Eftersom stora träds tillväxt främst begränsas av andra jämnstora träd, innebär det att avståndet mellan dem blir så pass långt att det blir utrymme över för mindre träd att växa där. Skogen får därmed en naturligt skiktad struktur.

Både metoden och verksamheten kring den har utvecklats under åren. Det finns numera en detaljerad lärobok för den som är intresserad. Ett antal certifierade trädmärkare är verksamma med avverkningsplaneringar mot kunder. En nystartad förening, Naturkulturförmedlingen, samordnar olika former av service inom naturkultur.

Avverkningar enligt naturkultur har genomförts på ett stort antal platser från Lappland i norr till Skåne i söder. Med andra ord finns det nu en hel del underlag och erfarenheter att bilda sig en allt säkrare uppfattning från.

Dessutom ska vi inte glömma den forskning och skogsskötsel som pågår inom hyggesfritt skogsbruk utomlands. Sverige är trots allt relativt extremt i det större sammanhanget med sin starka inriktning på kalhyggesbruk. I majoriteten av Europas länder är det i stället det hyggesfria skogsbruket som representerar normen. Där finns massor med kunskap och erfarenhet att lära av.

Överlag pekar det mesta på att teorin i naturkultur även uppnås i praktiken. Grövre träd med bättre kvalité och högre andel timmer är de faktorer som främst gynnar lönsamheten. Få betydande nackdelar finns att lyfta fram. Under omställningsfasen från enskiktad skog till fler­skiktad skog är det emellertid viktigt att uppmärksamma risken för vindskador. Om skogen är känsligt så minskas risken genom försiktigare uttag och inledande låggallring.

Precis som i traditionellt kalhyggesbruk så hänger genomförandet inte främst på metodprinciperna, utan snarare på att de som planerar och utför åtgärderna vet vilka avvägningar som är viktiga att göra. Med rätt utförande kan naturkultur praktiseras på alla typer av skogsmarker.

Förhoppningsvis kommer fler att få upp ögonen för möjligheterna med naturkultur. Vi behöver en mångfald av skötselsystem för att skogarna ska kunna ge oss allt det som vi önskar oss av dem. Naturkultur har viktiga verktyg att bidra med i det arbetet.


Nils Fagerberg
jägmästare och
konsult inom kontinuitetsskogsbruk

Artikeln publicerades fredag den 23 oktober 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste