Miljoner för att mäta vattenpåverkan vid skogsbranden

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lägger tre miljoner kronor på att undersöka hur vattnet i brandområdet i Västmanland påverkas. Det de vill ha svar på är bland annat hur livet i bäckar och sjöar förändras samt möjligheten att ta dricksvatten från området?

Utöver HaV är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och Länsstyrelsen i Västmanland involverade i projektet.

Skogsbranden är den största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet och cirka 13 800 hektar skog förstördes, ungefär 25 byggnader brann ned eller brandskadades och branden krävde ett liv.

I området finns flera våtmarker och redan före branden gjordes regelbundna mätningar av exempelvis fosfor och kväve i Gärrsjöbäcken och Märrsjön inom ramen för den svenska miljöövervakningen.

HaV har nu gett SLU i uppdrag att, i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län, titta närmare på hur sjöar och vattendrag i brandområdet påverkas. Projektet ska pågå i tre år och HaV anslår totalt tre miljoner kronor.

- Vi ökar antalet prover i Gärrsjöbäcken och Märrsjön och kommer också att göra mätningar på flera andra ställen. Vi vet ännu inte var vattenmiljön är mest påverkad och vill studera hur påverkan varierar i landskapet och tar därför prover i flera vattendrag i både de östra och västra delarna av brandområdet, säger Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid SLU och ansvarig för mätningarna i ett pressmeddelande.

- Utan den skyddande växtligheten kan det yttersta markskiktet samt de bundna ämnen som finns där spolas bort till vattendragen. Vi kommer därför att mäta partiklar, grumligheten, humus, försurande ämnen och halter av metaller i vattnet, exempelvis aluminium, bly och koppar som alla kan lakas ut under sura förhållanden. Erfarenheterna visar att de största miljöeffekterna uppstår under den första tiden efter branden och därför är det viktigt att starta mätningarna så fort som möjligt fortsätter han.

Det är fortfarande väldigt torrt i området och svårt att hitta rinnande vatten. Stora mängder regn behövs för att marken ska kunna återhämta sig och först när vattnet åter börjar stiga i bäckarna kan de första miljöeffekterna på vattnet i området märkas, det är då man kan få ett ökat läckage av partiklar, metaller, näringsämnen och försurande ämnen.

I projektet ingår också att titta på hur och om branden har påverkat organismerna i sjöar och vattendrag och hur fort de återhämtar sig i så fall. Det är känt att många vattenlevande organismer tål kortvariga förändringar i vattenkemin. Däremot kan långvariga förändringar av exempelvis syrehalt, lågt pH och sämre ljusförhållanden i vattnet leda till att vissa grupper av organismer kan blir utslagna medan andra gynnas och att återhämtningen därför dröjer.

- Vi förväntar oss generellt en stor variation i effekterna eftersom brandens intensitet och andelen våtmarker skiljer sig stort mellan bäckarna. Vi tror också att vi får se både positiva och negativa effekter på vattenmiljöerna, säger Stephan Köhler.