Det är en konst att rensa skogsdiken

Vattnet grumlas vid dikesrensning och det blir en förflyttning av organiskt material och en avsättning på botten som riskerar att slå ut bottenfaunan. Ett sätt att minska påverkan är att skapa slamfickor och anlägga översilningsmarker. Även orensade partier i diket underlättar för bottenfaunan.

Markus Holmstedt Karlsson, delägare i Pomsab AB, arbetar med att bland annat dikesrensa. Han och kollegorna har tagit del av debatten kring dikesrensning.Foto: Privat
– Hänsynsåtgärderna bromsar upp vattenhastigheten så att grumlingen hinner avsättas. I dag använder de flesta sig av det vi kallar hänsynsfull dikning, konstaterar Karin Hansen, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Just skillnaden mellan hänsynsfull och vanlig dikning tittade Karin Hansen och hennes kollegor närmre på under åren 2007 till 2012 i projektet DiVa som genomfördes i samarbete med Limnia och Sveaskog.

Det finns många diken i Sverige i dag som har eftersatt skötsel men frågan är om de bör rensas eller inte och i så fall hur. Projektet genomfördes eftersom kunskapen om just dikesrensning är liten.

Karin Hansen, forskare vid Svenska Miljöinstitutet har i en studie tittat närmre på effekterna av hänsynsfull dikning. Foto: Privat

Grumligheten ökade

I DiVa jämfördes tre diken. Ett som rensades utan att man vidtog speciella hänsynsåtgärder, ett där man skapade ställen i diket där vattnets framfart saktades ned och slammet kunde samlas upp och ett dike som man lämnade orört.

– Grumligheten blev först värst i det normalt rensade diket. I det hänsynsfullt rensade diket ökade grumligheten också stort och på sikt sköljdes sedimentet som lagt sig i slamfickorna ut vid högvatten, säger Karin Hansen. Frågan är om hänsynsåtgärderna var tillräckliga.

Halterna av kalium, kväve och kvicksilver ökade efter dikesrensning och även pH-värdet höjdes. Det hänsynsfullt rensade diket hade inte så stort kväveläckage men värre läckage av kalium.

Efterlyser vidare studier

– Man rensar diken eftersom man vill få ökad produktion i skogen genom att vatten leds bort och det blir ökad syretillgång till trädens rötter, säger Karin Hansen. Det finns en finsk modellstudie som visar på att dikesrensning ger effekt på produktionen, men kunskapen är annars liten. Var rensning ger produktionseffekt eller inte och hur man ska rensa ett dike för att få minst effekter på vattenkvaliten och bottenfaunan vore angeläget att titta mer på. Hur stora slamfickor man ska skapa och hur översilningsmarker ska se ut för att hålla tillbaka det organiska materialet som frigörs vid rensningen bör ingå i studierna.

– Det vi lärt oss är att det är viktigt med slamgropar. De gör större nytta än man tror, säger Markus Holmstedt Karlsson, delägare i Pomsab AB. Under sommaren har hans företag fullt upp med dikesrensning. Foto: Markus Holmstedt Karlsson

Följer debatten

Markus Holmstedt Karlsson är delägare i företaget Pomsab AB.

– Under sommarhalvåret är det mycket dikesrensning konstaterar han. Då har vi en person som arbetar heltid med det.

Han och kollegorna har följt debatten om dikesresning och hur det ska göras mest skonsamt och man har dialog med Skogsstyrelsen.

– Det vi lärt oss är att det är viktigt med slamgropar. De gör större nytta än man tror, speciellt i områden där det är fart på vattnet, säger han.

 Det viktiga menar Markus Holmstedt Karlsson är att man gräver en djup grop där slam och partiklar kan sjunka till botten. De ökar även livslängden på dikena menar han.

– Den behöver inte vara så stor men det är viktigt att den är djup.

Viktigt välja rätt skopa

Han berättar att det också är viktigt att välja rätt skopa när man dikesrensar och olika jordarter ger olika förutsättningar samt hur mycket armering av humus och växter det finns på kanterna.

– Vi använder oss av olika skopor, ofta så har vi en normal kabelskopa när vi rensar, den använder vi när kanterna är rejält armerade eller om vi är på en grövre jordart som morän eller liknande. Om det är finare jordart eller kanterna inte har armering så använder vi profilskopa för att få till en bra rasbrant på dikeskanten.

Han berättar att man inte ställer i ordning risfällor för att sakta ned vattnets framfart. Om det flyter på så pass bra behövs ingen rensning, menar Mattias Holmstedt Karlsson.

– Man ska bara dika om det behövs. Om vattnet stiger för högt så leder det till att trädens rötter inte går på djupet och de blir vindkänsliga, och många träd blir stressade när det blir för blött och drunknar till sist. Dikesrensning minskar även körskadorna konstaterar han.

God affär att dikesrensa

Han tycker att många skogsägare är dåliga på att hålla efter och rensa sina diken, speciellt med tanke på vilken effekt det kan ge.

– När vi gör en åtgärd så eftersträvar vi att få en så lång livslängd som möjligt på den. Sedan innebär det att du får ut ett par kubik extra per år så det är ju en god affär, säger Markus Holmstedt Karlsson.

Johanna Skoglund
redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades torsdag den 24 juli 2014

Kommenterarer till artikeln

Niklas skrev 2014-07-25 00:17:05:

Dagens vattenlagstiftning med både tillståndsplikt och markavvattningsförbud är en skam för Sverige och lägger en stor hämsko även på dikesunderhållet. Sedan tycker jag att artikeln borde fokusera mer på sambandet mellan körskador och försumpning. Det är ju ett j-vla hyckleri från skogsstyrelsens sida att gnälla på körskador med nuvarande regler för markavvattning.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera