KRÖNIKA - Att gå ur EU

Jag funderar på att gå ur EU! Anledningen är att EU helt enkelt lägger sig i saker de inte har med att göra. Tydligast ses det i vargfrågan. Storstadsmänniskorna i Berlin, Brighthon, Barcelona och Bryssel har knappast sett en varg eller svensk landsbygd på vykort, ändå har de via sina ombud i EU- parlamentet och kommissionen synpunkter som vi får ta konsekvenserna av!

Bo Lindevall
Fiskepolitiken är ett annat exempel. Här blandas chauvinism och okunskap på ett sådant sätt att fiskarna lokalt helt enkelt nästan tagit slut. Skulle vi sköta skog, vilt och andra naturresurser på samma sätt fick vi skämmas.

Det finns fler exempel på hur den svenska landsbygden drabbas av Brysslingarnas beslut. Från början var jag varm EU – anhängare, tanken att; prata om konflikter i stället för att slå ihjäl varandra är djupt sympatisk. Många av våra problem är också av gränsöverskridande natur och behöver gränsöverskridande lösningar. Klimatuppvärmningen är ett. Det finns en del människor som hårdnackat vägrar tro på att människan har med saken att göra. Men, det kan väl aldrig vara fel att låta bli att förorena och skita ned runtomkring sig?

Jag var till och med för Euron, en inställning jag ångrar idag.

Än så länge har skogsbruket fått vara ifred, måtte det så förbli, men man kan ju aldrig veta säkert. Tidigare fanns det något som hette Nordisk Skogsunion, en samverkansorganisation mellan de nordiska länderna. Den organisationen hade behövts för att ge det nordiska skogsbruket en röst i EU. Klokt är kanske att påverka och förklara med målet att skogsfrågan inte skall segla upp på EU:s agenda. Det finns starka krafter som inte tvekar en sekund att påverka via Brysslingarna. Återigen vargfrågans hantering ger skogsbrukaren något att tänka på.

Men, men säger vän av ordning; kan man verkligen gå ur EU? Kanske kan man det inte juridiskt, man får nog göra det rent moraliskt.

Jag känner ingen som helst solidaritet med EU när unionen stoppar fingrarna i syltburken och har en massa, mer eller mindre, genomarbetade synpunkter på hur den svenska landsbygden skall inrättas och hur människorna där skall leva.

Rent formellt tror jag att jag gör så att jag skriver ett vykort till statsrådet och EU- ministern Birgitta Olsson. Hon ser alltid så arg ut att jag skall försöka muntra upp henne med ett vykort föreställande en korg med små näpna kattungar. När kortet avfyrats får jag väl hoppas på det bästa!

Jag skriver väl också på franska så att Brysslingarna begriper. Så här blir det:

”Je quitte l’UE.”

Men, men – det tjänar nog inget till. Det är väl bara att rulla ut bönematten åt Bryssels håll och påverka så gott det går.


Bo Lindevall
bo.lindevall@glocalnet.net

Artikeln publicerades fredag den 11 juli 2014

Kommenterarer till artikeln

TG skrev 2014-07-12 13:13:31:

Under många år var de svenska skogsintressena det samma som industriintressen efter 1995. De svenska skogsägarna lyste med sin frånvaro. Så tydligt att finnarna skötte de svenska skogsägarnas intressen i Bryssel. Det är självklart att ingen kommer att erkänna detta, men jag var med och hade kompisar som var med i Bryssel. För i Sverige är vi korporativister och att förstå kontinental kultur och att det kräver en demokratisk insats av varje medborgare fattar vi inte. Men jag ser att du nu fattar! Men vi har agerat sent i många frågor och låter inkompetenta svenska politiker sköta något som de inte klarar av....

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste