Med avancerad röntgen kan skogens värde öka

Utrustningen på institutionen för träteknik i Skellefteå ser ut precis som en datortomograf på ett sjukhus. Det är det i princip också. Men här är det som trästockar som röntgas.

Anders Grönlund har tillsammans med teknikern Birger Marklund undersökt cirka 400 trädstammar med datortomografen.
Foto: Ulrika Vallgårda

 Grundtanken med att röntga trästockar är att kunna välja exakt rätt sorts trä till rätt produkt. Därigenom kan man öka värdet på skogen.

Anders Grönlund visar en hög med virke som studerats hela vägen från att det stod i skogen till färdig produkt. Virket ska användas till en barnsäng som IKEA producerar.
– Långt tillbaka i tiden gick snickaren ut i skogen för att välja ett träd med mycket kärnved när han till exempel skulle snickra ett fönster. Han högg det och torkade det i ett år, berättar Anders Grönlund, professor i träteknik.
Men ju längre industrialiseringen har fortskridit, desto mindre chans har det funnits att göra ett ordentligt urval.
– Under miljonprogrammet byggdes det många fönster som senare började ruttna bland annat på grund av att man inte hade valt träet på ett bra sätt.

Bättre urval

Syftet med forskningen är att förbättra urvalet, men inte manuellt som snickaren gjorde, utan med hjälp av ny teknik och i fullt industriellt tempo.
– Det gäller att styra produktionen så att rätt träbit tas tillvara på bästa sätt.
Utmaningen med trä som material är att varje träbit är unik. Samtidigt som det gör materialet trevligt att både titta på och använda är det i tillverkningsfasen betydligt mer svårhanterligt än till exempel järnbalkar, förklarar Anders Grönlund.

Bilder i 3D

FAKTA: Träforskning vid Luleå tekniska universitet vid Skellefteå Campus
  • Träutbildningen i Skellefteå startade 1976 och var till en början en yrkesteknisk högskola. 1981 startade civilingenjörsutbildningen och forskningen och institutionen blev en formell del av Luleå tekniska universitet.
  • Varje år tas cirka 15 studenter in på civilingenjörsutbildningen och lika många på den yrkestekniska högskolan.
  • Institutionen är indelad i tre ämnen – träteknik, träfysik och från och med 2011 även träproduktutveckling.
  • Elva disputerade forskare, varav sex är professorer, arbetar på Skellefteå Campus.
Våren 1992 fick träinstitutionen i Skellefteå bidrag för att införskaffa sin första datortomograf och med den har trädens inre egenskaper studerats. 2008 ersattes den med en ny tomograf.
Den nya tomografen ger tredimensionella bilder som man kan vrida och vända på i datorn. Det går också att gå in och titta på träet i genomskärning var som helst i trästocken.
– På röntgensidan är vi världsledande i vår forskning, men fortfarande är mycket ogjort. Det vi jobbar med nu är ett riktigt hightechprojekt.
Hittills har cirka 400 trädstammar undersökts med hjälp av datortomografen i Skellefteå. Trädstammarna som undersöks är furor och granar som ingår i olika forskningsprojekt.
– Furorna har forskare följt ända sedan plantstadiet och de har järnkoll på deras utveckling. De ingår nu i en unik databas som vi kommer att ha väldigt stor nytta av.
Anders Grönlund pekar på en hög virke som ligger på golvet.
– Det här virket följer vi från att det stod i skogen fram till färdig produkt. Det ska bli en del i en barnsäng till IKEA och tillverkningen ska ske i Lycksele.
Industrin kräver snabbhet
En datortomografi av en trädstam tar drygt en timme. Men när röntgen ska används ute i industrierna behöver undersökningarna inte vara lika noggranna, samtidigt som kravet på hastighet är stort. Undersökningen som i industrin görs med en röntgenskanner får ta max ett par sekunder. Skannern, som också är utvecklad i Skellefteå, finns installerad på fler än tio sågverk i Sverige.
– Det är roligt att metoderna används i industrin. Det har tagit förskräckligt lång tid, men idag vill jag påstå att träindustrin är en väldigt högteknologisk verksamhet. Fast det är det få som känner till.
En annan metod de arbetar med är laser.
– Med den kan vi undersöka växtvridenheten och sortera bort de stockar som vridit sig åt samma håll under hela sin livslängd, eftersom de ger ett väldigt skevt virke.

Ulrika Vallgårda
Frilans
Artikeln publicerades söndag den 30 januari 2011

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

 Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

 

Kommentera