Hyggesplöj för miljöns skull

LEDARE SKOGSAKTUELLT NR 10, 2008:
– Det ser för taskigt ut i din skog, stora djupa sår så man snubblar sig fram, brummade min far i telefonen. Men jag håller inte med om att det är så illa. Frågan är om vi inte i framtiden kommer att vara tvungna att snubbla fram i skogen - för miljöns skull.

Jag hävdar att i takt med att vi behöver få fram mer skog för att svara upp till samhällsutvecklingen så kommer vi nog på gott och ont tvingas att bruka mer våld på vår närmiljö.

Låt oss slå fast att den svenska skogen av idag finns till för att bli nedhuggen. Den finns inte till för att allmänheten skall kunna vandra i den och plocka svampar utan att behöva snubbla sig fram, även om det är en vanlig missuppfattning. Skogen är ytterst en bit mark som markägaren valt att odla träd på och som han upplåter till allmänheten i det skick som han önskar.

Skog producerar en mängd nyttigheter så som plankor, brädor, papper, energi och bättre miljö. För att samhället skall säkerställa att nyttigheterna levereras har lagstiftaren hjälpt oss skogsägare med att stifta lagar som inte bara ger oss rätten att hugga ner vår skog, utan till och med skyldigheten att hugga ner den.

En av dessa nyttigheter har blivit aktuell på nytt men i vidare bemärkelse, miljön. För om vi skall kunna producera så pass mycket skog så att vi kan svara upp till EU-gemenskapens miljömål för 2020 så kommer vi att behöva sätta in extra resurser i form av mycket rationellare skogsproduktion redan nu, och då är det en viktig fråga vi måste ställa oss. Hur mycket närmiljö är du som skogsägare eller skogsflanör beredd att offra för att kunna nå ett nationellt och globalt miljö mål?

För att kunna leverera mer miljövänlig energi från skogen krävs det att vi brukar skogsmarken, det vill säga vår närmiljö, på ett betydligt rationellare sätt. Vi behöver ta till kraftigare metoder som kommer att synas. Det är en motstridighet i begreppen här. Det vi behöver ta ställning till är inte om, utan när vi är beredda att byta vår närmiljö mot en minskad global uppvärmning?

Frågan blir tydlig om vi tar ett exempel från vattenkraften. Vi har krav på oss att leverera klimatsmart elektricitet. På sikt kommer vi förmodligen tvingas fördärva närmiljön i några av våra nationalälvar Torneälven, Kalixälven, Piteälven eller Vindelälven. Vilken miljö väger tyngst, närmiljön eller externmiljön? Vad är vi beredda att avstå ifrån i vår direkta närhet för att klara en större frågeställning så som omställningen till klimatsmartare energiproduktion?

Vi har exakt samma frågeställning i skogen. På ett sätt var hyggesplöjning minst sagt en lyckad metod. Den gav en bra start för plantorna och säkrade återväxten så att vi kunde producera mer grön energi, men den gav en närmiljö som var vandaliserad en lång tid framöver. För att öka produktionen grävde vi tidigare en mängd diken i skogen vilket skadade de närliggande vattendragen, men vi fick en högre produktion som minskar växthuseffekten.

Bilden börjar bli allt tydligare i produktionsfrågorna. Vi är på väg tillbaka till ett skogsbruk där produktionsfrågorna är de viktiga, denna gång för miljöns skull. Men för att vi skogsägare aktivare skall investera i produktionshöjande åtgärder, vilka ger mer biomassa behöver vi två besked.

Först och främst behövs ett godkännande från både lagstiftaren och allmänheten på att de inte bara får, utan skall producera mer biomassa för miljövänlig energiproduktion samtidigt som avkall får göras på närmiljön. I dag har skogsägaren inte det utrymmet eller stödet från lagstiftaren eller folkopinionen.

För det andra behöver skogsägarna betydligt tydligare signaler på att det finns en lönsam avsättning för produkten energived för dem.

Låt mig för säkerhets skull förtydliga. Produktionsmålen kommer fortfarande att vara jämställda med miljömålen, men fokus är förändrat. Vad som ligger i kortleken, och som du har på handen är frågeställningen: vill du offra ditt bästa svampställe för en minskad global uppvärmning?




Rickard Axdorff
Produktchef Skogsaktuellt


Artikeln publicerades onsdag den 12 november 2008

Kommenterarer till artikeln

Svenne Hermodsson skrev 2009-01-21 08:06:08:

Hyggesplöj inte för markens skull! Rickard Axdorffs artikel i Skogsaktuellt nr 10 är kanske avsiktligt provocerande liksom Göran Grimbergs artikel i nr 9 tycktes vara det. Men den senare skriver slutligen att energisparande är bäst och fjärrvärme är bra. Säkert alldeles rätt. Det väsentliga vad gäller växthuseffektens ökning och koppling till koldioxidhaltens ökning i atmosfären är att minska eller helst stoppa ökningen av mängden kolföreningar i biosfären. Minskad eller ingen användning av fossilt kol är nog enda sättet att uppnå detta. Transporter av människor och varor på vägar och i luften är stora fossilbränsleslukare liksom fordonstillverkning, väg- och brobyggen och annat transportrelaterat. Detta måste minska och kan ej kompenseras med kolsänkor utom på kort sikt. Kolsänkorna är inte djupare än att de i framtiden kan omvandlas eller användas och deras kolföreningar bli till koldioxid. Hyggesplöjning kräver än så länge fossil energi både för tillverkning av maskiner och för driften av dem. Visst är det bra att öka upptaget av solenergi genom intensivare bruk av skogen, men ändamålet helgar inte medlen. Nu är det viktigt att få slut på markförstöringen, som pågått alltför länge. Måttlig markberedning på jordbruksmarker, som odlats och plöjts de senaste hundra åren är väl acceptabelt och nästan acceptabelt på vissa andra marker, men kraftig maskinell markberedning på gammal skogsmark är vämjeligt och borde förbjudas. Man ska vara rädd om marken - den tillverkas inte längre! (Bara en variant av ett känt uttryck.) Det är önskvärt att många fler arbetar i skogen med förfinade metoder i stället för att stora maskiner far fram urskillningslöst./Svenne Hermodsson, Vinslöv


Erik Kullgren skrev 2008-11-19 18:38:22:

Det här var utan konkurrens den dummaste ledare jag läst i mitt 42-åriga liv. Visst binder träd koldioxid när de växer men inte så mycket att det kompenserar de utsläpp hyggesplöjningen orsakar i form av kolavgång från marken. RA tar sig stora friheter när han inte beaktar forskning på den punkten. Och hur går det med externmiljön när RA´s och andras plöjda hyggen läcker närsalter och humus till närliggande vattendrag? Och är hyggesplöjning företagsekonomiskt motiverat? Den blygsamma ökning i överlevnad som plöjningen ger måste motiveras av kapitalkostnaden under omloppstiden. Plöjningen måste ge tiotals skm3 mer än vad som varit fallet utan för att det inte ska vara en dålig affär att plöja. Det lär inte vara fallet. Skäms!


Sven Karlsson skrev 2008-11-14 00:17:36:

Jag antar att den här artikeln är ironisk. Den måste vara ironisk! Annars är det skrämmande!


KM Svärd skrev 2008-11-13 10:50:28:

Vad är det för fel på produktion? Den frågan bör alla "trädkramare" ställa sig? Produktion genom förädling avbrukningsmetoder samt förädling av plantmaterialet är nämligen själva grunden till välfärden. Ska vi kunna föda en ökande befolkning med mat, energi mm så lär vi var öppna för mer rationella produktionsmetoder. De bakåtsträvare som vill att vi ska bruka jorden med hacka och spade bör betänka att effekten kan räknas i människoliv. För att undvika katastrof bör vi genast utreda om hyggesplöjning samt genmodifierade plantmatrial kan öka produktionen. Kommande generationer kommer att tacka oss.


Lasse Back skrev 2008-11-13 08:48:24:

Nej , Rickard vi behöver inte hyggesplöja för att producera mer skog. De markberedningsmetoder som används idag räcker gott till. Att åter börja med hyggesplöjning är bara ett sätt att reta upp de andra intressen som vill använda våra skogsmarker. Aktivare skogsägare som itresserar sig för skogen beträffande bra återväxtåtgärder, röjningar och gallringar på sina fastigheter är ett mycket bättre sätt att öka skogsproduktionen på.


Sten Nordlund skrev 2008-11-13 07:57:03:

Nu är det kolsänkehalleluja som skallar i skogsindustrin. Logiken anger att ju mer intensivt man brukar skogen ju mer sänker man koldioxidutsläppen. Rickard Axdorf har tydligen svalt argumentationen med hull & hår. Men när man ser på vilken vision för framtidsutveckling detta ger, så känner man igen styrningen med bakvänd kikare mot backspegeln. Privata skogsägare kommer förhoppningsvis inte att strömma till den nya kolsänkesekten. Dom förstår att skogen i sig är en kolsänka, medan skötselintensiteten ger ringa påverkan som slår åt båda håll.


Bengt Stridh skrev 2008-11-12 21:21:53:

Rickard Axdorff påstående att vi måste välja endera närmiljö eller biobränsle är onödigt enkelspårigt. Det finns flera sätt att lösa energifrågan. Om vi behöver mera energi är biobränsle en mycket ineffektiv metod att skörda solenergi. Den svenska skogstillväxten ger brutto ca 1 kWh/m2 och år. Sätter du upp solceller hemma på hustaket får du netto 100 kWh/m2 och år och väljer du solfångare får du netto 400 kWh/m2. Jag väljer solenergi och närmiljö.


Rickard Axdorff skrev 2008-11-12 16:17:03:

Jag har fått en hel del reflektioner på denna ledare. Uppenbart är att närmiljön för många är viktigare än produktionen av biobränsle.


Christer Borg skrev 2008-11-12 14:28:26:

Rickard Axdorff är ett lysande exempel på hur näringsliv och marknadskrafter ser på klimatfrågan. Ingen eftertanke, ingen reflektion om varför klimathotet uppstått eller vilka alternativ som finns för att möte det förutom att bygga vidare och vidare på ohållbara system. Själva klimatförändringen är i sig ett biotophot, ett globalt sådant. Den beror på att vi tidigare och fortfarande har en syn på naturens ekosystemtjänster som något som är oändligt och som kan ta emot hur mycket skit som helst. Så är det inte. Klimatförändringarna är i sig en signal om att vi gått för långt. Och det finns massor av alternativa lösningar som beaktar detta faktum. Att möta biotophot med att förstöra biotoper är kontraproduktivt och visar på den brist på förståelse av de bakomliggande orsakerna som näringslivet har. Energieffektiviseringar är ett alternativt sätt att möta energibehovet som fortfarande i vårt moderna Sverige har potentialer på mellan 30-50 procent. Effektstyrning hos konsument, lokalt och regionalt är en annan delväg att gå. Konsumtion som styrs över mer till tjänster som inte producerar en massa koldioxid är ytterligare en delväg. Men det viktiga är att vi kan inte bara gå på och se t ex vår skog eller våra vattendrag som en ensidig resurs för ett ändamål. Rickard talar som om skogsbruket skulle vara hotat av naturvården, vilket är närmast löjligt med tanke på de små ansatser som görs från skogsbolagens sida. Med ständiga överträdelser av regler för t ex FSC visas tydligt vilket ansvar man tar och vill ta. Kanske ska Rickard Axdorff skruva ned argumenteringen om äganderätten lite; jag tror att denna typ av argumentation är kontraproduktiv för de egna intressena; att ensidigt hävda ägande- och brukanderätten i skenet av de små åtgärder som görs belyser bara problematiken i frågan; vi behöver alldeles uppenbarligen starkare skydd av naturen, vår miljöbalk är alldeles för tunn. Och näringslivets förslag för att möta klimathotet är inget annat än den vanliga "greenwashingen".

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste