Stigande räntor i både Sverige och USA

Den amerikanska smittan är en realitet. Räntorna på amerikanska statsobligationer har stigit kraftigt. Nu har även svenska räntor dragits med. 

Det är flera samverkande faktorer som tillsammans driver räntorna uppåt. USA:s president Donald Trumps förkärlek för importtullar eldar på inflationen i USA. Kriget i Mellanöstern med medföljande prisrally för fossil energi, växtnäring, plast med mera bidrar också starkt till inflation. 

Med hög inflation vill investerare ha hög ränta. Centralbanker använder också höjda styrräntor för att försöka kyla av prisutvecklingen/inflationen. 

Dessutom sprider sig en misstro mot USA:s statsfinanser med snabbt stigande statsskuld som redan är över 100 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Statsskulden som andel av BNP har ungefär fördubblats sedan år 2000. 

De svenska räntorna dras med uppåt och den svenska kronan försvagas nu, som brukligt är när finansmarknaderna är skakiga. Den 10-åriga statsskuldsräntan i USA har idag passerat den psykologiska gränsen 5 procent. Den svenska tioåringen har stigit till 3,17 procent. Den svenska 10-åringen var negativ 2019-2020.