I skogens tjänst med naturvårdskonsulten Carl Jansson

Carl Jansson är bosatt i Umeå men tillbringar en stor del av sin tid ute i fält. Skogen har alltid varit en självklar del av hans liv i olika former, och han beskriver sig själv som nyfiken och ständigt lärande.

– När jag var liten var min mamma ledare för Skogsmulle, så på sätt och vis var det nog en inkörsport. Vi har dessutom en släktgård i norra Västergötland med lite skogsinnehav, och omkring gården finns mycket skog där jag lärt känna varenda plats där utan och innan. Men intresset för skogen intensifierades när jag utbildade mig och började arbeta inom området, berättar Carl Jansson.

Efter några år som brevbärare bestämde han sig för att studera till jägmästare. Valet föll på utbildningen främst för att den kombinerade hans naturintresse med arbetsmöjligheter.

– Ursprungligen ville jag nog bli biolog, men jag tänkte att det kunde bli svårt att få jobb med en biologiexamen. Jag började därför läsa till jägmästare år 2012. Det kändes naturligt med skog och natur, och jag ville arbeta utomhus. Jag trodde att jag ville jobba med naturvård, men det är svårt att veta innan man börjar plugga. Så på många sätt blev det ett ganska löst grundat val.

Han tog examen 2018 efter fem år och känner att han är nöjd med sitt val.

– Det känns som att unga Carl gjorde ett oväntat klarsynt val, och jag har läst mycket biologi också. På sätt och vis är det nästan som en biologiexamen, även om jag inte har den formellt, reflekterar Carl.

Driver eget

Idag driver han sitt eget företag och arbetar som naturvårdskonsult. Uppdragen kommer främst från skogsbolag och myndigheter, men också från privatpersoner, stiftelser och föreningar.

– Arbetsdagarna varierar, men oftast handlar det om olika inventeringar, som naturvärdesinventeringar och att undersöka artförekomster. Jag är ute mycket och reser, så ganska ofta börjar en arbetsdag med att jag vaknar i tältet, fixar kaffe och åker till området jag ska inventera. Sedan går jag runt i skogen och gör olika registreringar och annat.

Mycket av inventeringsarbetet sker via mobilen. Skogsbolag använder oftast appar där det går att mata in resultat och information om trädåldrar, brukningshistorik och annat. För Carl känns det även viktigt att registrera fynd på Artportalen, både för bedömningar och för att bidra till kunskapssamlingen.

Upptäckarlusten är det bästa med jobbet enligt honom.

– Jag är tacksam för att någon betalar mig för att jag får göra något som jag tycker är väldigt kul, skrattar Carl och fortsätter:

– Det är alltid roligt att upptäcka saker och hamna på platser jag annars aldrig skulle besöka.

Men arbetet har sina utmaningar, och för Carls del handlar det främst om vädret.

– Ju äldre jag blir desto mer ogillar jag regn, det kan göra mig barnsligt sur. Och ibland kan arbetet vara ensamt, men man har ju telefonkontakt med andra.

Intensiv fältsäsong

Fältsäsongen kan vara väldigt intensiv, och även om han försöker hålla någotsånär normala arbetstider blir dagarna ofta längre än typiska kontorstider.

– På vintern ligger jag lite lågt men försöker engagera mig i andra saker, ideellt och politiskt. Det gör det lättare att strukturera året i projekt.

Det som driver honom är känslan av att arbetet är meningsfullt och att han får utlopp för sin nyfikenhet.

– Jag gillar tanken på att det finns en mening i det jag gör och jag tycker att naturvård är en väldigt viktig fråga.

Artfyndsbingo

Det finns gott om minnesvärda ögonblick från Carls arbete i skogen. Ett av de senaste är fyndet av en sällsynt svamp i slutet av fältsäsongen 2025.

– Det har nästan blivit en tradition att hitta något extra ovanligt mot slutet av varje år. Jag undrar alltid vilket fynd som kommer nästa gång.

Ett annat minne tar honom längre tillbaka, det skedde för över tio år sedan, när han och två kollegor jobbade på Riksskogstaxeringen.

– Vi hade blivit utkörda med helikopter till en trakt nationalparken Muddus och hade gjort klart hela arbetsdagen. Det var varmt, så vi gick ner till en sjö och badade. Och medan vi satt där i vattnet och väntade på helikoptern kom plötsligt en björn gående i myrkanten på andra sidan sjön. Det var en riktigt god dag, minns Carl.

Önskar mer variation 

När samtalet kommer in på hur den svenska skogen förvaltas idag ställer sig Carl ganska kritisk.

– Jag tycker att skogsbruket ofta blir väldigt schablonmässigt. Det är lite variation i förvaltningen, och det tycker jag är synd. Jag tror att man skulle kunna göra mer, både på andra sätt och med själva virket.

Han menar att utvecklingen delvis hänger ihop med hur skogsindustrin är uppbyggd.

– Jag antar att det beror på att vi har en väldigt storskalig industri. Vissa skulle säga att det är något väldigt bra, men jag är lite mer kritisk och tycker att det också för med sig negativa saker. Mycket blir väldigt rationaliserat. Väldigt mycket av det vi avverkar blir massa eller förpackningar. Och jag kan ibland känna: går det inte att göra mer med virket? Det växer ju långsamt och vi har ganska hög kvalitet på virket i Sverige.

Samtidigt lyfter han också naturvårdsperspektivet.

– Avverkningar påverkar den biologiska mångfalden negativt, och när huvuddelen av det vi avverkar sedan blir förpackningar känns det extra synd. Jag tycker att man skulle kunna ta större hänsyn och fundera mer över hur vi använder skogen på lång sikt. Vi kan inte fortsätta avverka så mycket och på det sätt som vi gör idag utan att kraftigt utarma vår biologiska mångfald, som redan idag är hårt ansatt.

Allt hänger samman

När Carl får frågan om vad han önskar att fler kände till, både om hans arbete och om skogen i stort, lyfter han först de små detaljerna i skogen som är lätta att missa.

– Sådana där tjärstubbar som folk ofta eldar vid älgjakt kan vara uppemot tusen år gamla. Det är riktigt gamla grejer.

Han menar att kunskapen om sådana detaljer är en viktig del av förståelsen för biologisk mångfald och hur allt hänger samman. Han vill också att fler får en förståelse för hur dagens skogsbruk fungerar på sikt.

– De skogar vi odlar idag kommer inte bli som de vi hugger ner nu, och det påverkar den biologiska mångfalden negativt. Många vill lyfta positiva sidor med de skogar vi odlar idag, men sett till biologisk mångfald är det positiva endast marginellt.

Att ha skogen som arbetsplats är variationsrikt och något många skulle uppskatta tror Carl.

– Det går att jobba med ganska mycket olika saker inom skog. Det går till exempel att jobba med det som jag gör, och det tror jag många skulle gilla, avslutar han.