Regeringen vill modernisera svensk skogspolitik

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss med förslag om flera regelförenklingar för skogsbruk och tillsyn av skogsbruksåtgärder. Målet är att skapa tydligare och mer förutsägbara regler för landets drygt 300 000 skogsägare, samtidigt som både produktionsmål och miljömål ska fortsätta värnas.  

I den lagrådsremiss som regeringen presenterade idag 17 mars hanteras förslag från 2024 års skogspolitiska utrednings delbetänkande: Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). 

Regeringen bedömer att kopplingen mellan avverkningsanmälan enligt skogsvårdslagen och samrådsplikten enligt miljöbalken bör tas bort, och i lagrådsremissen föreslås därför att dessa separeras för att tydliggöra processerna. Samrådsskyldigheten enligt miljöbalken föreslås gälla enbart i de fall regeringen bestämmer i föreskrifter, och Skogsstyrelsen får i uppdrag att ta fram vägledning till markägarna. 

Kortare handläggningstid  

Dessutom vill man att handläggningstiden mellan anmälan och avverkning ska halveras från sex till tre veckor, vilket ska underlätta för planering och skogsbruk efter exempelvis stormskador. Kravet på särskilda skäl för undantag från treveckorsregeln tas bort. 

Markägare ska även få tillgång till sekretessbelagd information om skyddade arter på sin mark, så att de kan bedöma om anmälan om samråd enligt miljöbalken krävs. Kostnaden för det kunskapsunderlag som behövs ska begränsas till högst tre procent av värdet på berörd del av fastigheten. 

För att göra rättsprocesser mer rättvisa och tydliga föreslås att Skogsstyrelsen blir part i domstol när miljöorganisationer överklagar beslut om skogsbruk. Det innebär att myndigheten aktivt deltar och försvarar sitt beslut, i stället för att markägaren ska stå ensam mot en organisation. Beslut om skogsbruk ska prövas i det område där åtgärden har utförts eller planeras. 

För ökad förutsägbarhet föreslås överklagandetiden för miljöorganisationer räknas från det datum beslutet meddelas. 

Enklare och mer förutsägbart  

– Skogsägare ska mötas av tydliga regler och rimliga villkor. Med de här förslagen förenklar vi regelverket, stärker äganderätten och gör det mer förutsägbart att bedriva ett aktivt skogsbruk. Den som äger och brukar skog ska kunna fatta långsiktiga beslut utan onödig byråkrati eller osäkerhet om vilka regler som gäller, säger landsbygdsminister Peter Kullgren, i ett pressmeddelande. 

– I dag kan en skogsägare som anmäler en avverkning, utan att veta om det, ha triggat en helt annan process enligt miljöbalken. Det är otydligt, det är orättvist och det skapar onödig oro. Det fixar vi nu. En avverkningsanmälan ska vara en avverkningsanmälan, inget annat, säger John Widegren, gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet. 

– Genom ett mer proportionerligt och förutsägbart regelverk stärker vi äganderätten och skapar bättre förutsättningar för svenska skogsägare att bruka och förvalta sin skog. Att korta från sex till tre veckor leder till ökad flexibilitet för skogsägare och kan även underlätta upparbetning av virke efter större stormar, säger Elin Nilsson, landsbygdspolitisk talesperson (L). 

Lägger grunden för skogspolitiken  

Lagrådsremissen kommer att ligga till grund för regeringens skogspolitiska proposition. I propositionen avser regeringen även att behandla flera förslag från skogsutredningens slutbetänkande. De föreslagna reglerna beräknas träda i kraft den 1 januari 2027, vilket ger både myndigheter och markägare god tid att förbereda sig på de nya reglerna. 

När det gäller den del av lagstiftningen som handlar om vilka skogsbruksåtgärder som omfattas av krav på samråd enligt miljöbalken föreslår regeringen däremot ett annat datum för ikraftträdande. Den delen ska börja gälla när regeringen senare har beslutat om det. På så sätt anpassas ikraftträdandet till när de nya föreskrifterna är färdiga och Skogsstyrelsen har tagit fram vägledning. Detta görs för att säkerställa att systemet fungerar från dag ett.