Efter stormen Johannes: Skogsmaskinförare Björn ger ny lägesbild

Några månader har passerat sedan stormen Johannes drog in över norra och mellersta Sverige. Dalarna och Gävleborg hör till de områden som drabbades hårdast. Nu när snötäcket börjar smälta framträder skadorna i skogen allt tydligare. 

Björn Schubert arbetar som skördareförare åt Ale skog och maskin. Han har tidigare arbetat som redaktör på Skogsaktuellt Foto: Ausrine Öhrström/Björn Schubert  

Björn Schubert, som arbetar som skördareförare i Gävletrakten, gav en första rapport från stormområdet i början av januari. Sedan dess har arbetet med att ta hand om den stormfällda skogen pågått intensivt, och skogsmaskinerna har gått varma på många håll.

Om du jämför med hur det såg ut direkt efter stormen, hur ser läget i skogen ut i dag? 

– Det är positivt att snön börjat ge vika, det var verkligen en besvärlig faktor som tillkom och som gjorde arbetet betydligt svårare. Nu har man hunnit få en bättre överblick och det har gjorts flyginventeringar med drönare här på kommunens skog för att få en bättre överblick över skadeläget. Samtidigt är vi mitt inne i tjällossningsperioden nu så det skapar nya utmaningar, säger Björn Schubert.  

Vad kan man se nu när snön börjar försvinna, som inte syntes tidigare?  

– Omfattningen av mängden träd som blåst omkull. Förut såg man bara det som stack upp ovan snön, men nu ser man att där under ligger minst lika mycket till. I början tänkte jag att Gävle kommun borde ha 10–15 tusen kubik vindfällen men nu skulle jag inte bli förvånad om det är minst det dubbla. 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig när du jobbar i stormfälld skog? 

– Det är mycket planering och pyssel. Jag jobbar dagtid som tur är och det underlättar mycket att kunna utnyttja dagens ljusa timmar och köra på med långa dagar. Jag har ganska tät kontakt med skotareföraren som i sin tur har tät kontakt med timmerbilsåkarna eftersom det blir virke på många olika ställen. Så kommunikation är viktigt.  

Vad är det svåraste med att köra skördare i stormfälld skog jämfört med vanlig avverkning? 

– Det är lite mer hjärngymnastik, att planera arbetet för att komma från rätt håll så att man får tag i trädens rotändar. Sen måste man vara försiktig när man plockar upp träd och sågar av stammar så att man inte kör sönder grejerna. Samtidigt vill man försöka hålla någon form av produktion och se till så att virkesvärdet bibehålls.  

Hur mycket arbete återstår ungefär i ditt område?  

– Vi har nog att göra åtminstone året ut med det här, om inte längre. Vi börjar med de områden som har stora skador men sen finns det en hel del områden med strövindfällen som vi får beta av vartefter.  

Har du stött på något i arbetet efter stormen som du inte riktigt var beredd på? 

– Det här är den tredje stora stormen jag är med och jobbar efter så jag har väl rätt bra kläm på stormkörning. Man får ta det varligt och tänka till en extra gång så brukar det gå bra. Det som är lite speciellt här i Gävle kommun är att man har en hel del privatpersoner ute i skog och mark att ta hänsyn till.  

Vilka risker eller utmaningar finns när man arbetar i skog som blåst ner på det här sättet? 

– Som maskinförare sitter man rätt säkert, men det gäller att vara uppmärksam på lutande träd så att man inte råkar fälla något över maskinen.  

Hur länge tror du att arbetet med att ta hand om stormskadorna kommer att pågå? 

– Det får nog tiden utvisa. Vi, har fått lite extra resurser här i Gävle med fler maskiner utifrån så vi jobbar på från flera fronter och hoppas kunna rädda så mycket virke som möjligt, avlutar Björn.  

Nytagna bilder som visar skadorna efter stormen Johannes. Foto: Björn Schubert

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 19 mars 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste