AI-kartor ska hjälpa skogsbruket att hitta natur- och kulturvärden

Skogsstyrelsen har lanserat de första delarna av nya digitala skogskartor som tagits fram med hjälp av artificiell intelligens. Med kartorna kan man se var det kan finnas höga naturvärden men även fångstgropar, kolbottnar och andra kulturvärden.  

Skogsstyrelsen har tagit fram kartunderlag med hjälp av AI som ska göra det lättare för skogsägare att planera och ta hänsyn till natur- och kulturvärden, till exempel inför en avverkning. Foto: Pär Andersson

Syftet med kartorna är att det ska underlätta för skogsbruket att minska skador. Kartunderlagen kan även vara ett stöd för planering av skogsbruk och naturvård på fastighets- och landskapsnivå.  

– De digitala kartunderlagen kommer vara till hjälp för skogsägare att planera för hänsyn till naturvärden eller kulturvärden inför exempelvis en avverkning, säger Helena Dehlin, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.   

Kartbild för tillgänglig kartunderlag. Bild: Skogsstyrelsen

AI-modellen har tränats för att ta fram kartunderlag över kulturvärden genom att visa var fångstgropar och kolbottnar kan finnas i skogsmark. Vid ett senare skede kommer även indikationer för röjningsröseområden, tjärdalar samt järnåldersgårdar på Öland och Gotland att publiceras. 

Rikstäckande på sikt  

För indikationer på skog med naturvärden har AI-modellen tränats på att identifiera naturskogar, såsom nyckelbiotoper och Natura 2000-områden i Norrland och större delen av Svealand. I södra Sverige behövs fortsatt utveckling av AI-modellen, det arbetet pågår just nu. Målet är att det ska finnas ett kartunderlagför hela landet till år 2027. 

– Vi bedömer att kunskapsunderlagen håller tillräckligt god kvalitet för att vara användbara för skogsägare, myndigheter och andra intressenter. Vi kommer att fortsätta kvalitetssäkringen under 2026 med utökade fältvalideringar, säger Cecilia Ulfhielm, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen. 

Underlagen visar dock endast indikationer på var olika värden sannolikt finns eller saknas. Därför behöver man komplettera med annan information eller fältinventeringar. 

– Underlagen är lämpliga som planeringsunderlag, men bör inte användas direkt för statistik, rapportering eller som enda underlag för beslut, säger Helena Dehlin. 

Mer info:  

Kartunderlagen har tagits fram med hjälp av data från så kallade fjärranalyser där satelliter och flygplan samlat in information. Det gör att materialet kan innehålla osäkerheter och generaliseringar, inte minst på lokal nivå. För att utvärdera kvalitet och användbarhet har en extern referensgrupp granskat materialet, och det har också stämts av mot fältinventeringar samt data från riksskogstaxeringen. 

Kartverktyget ”Digitala värden i skog” finns tillgänglig på Skogsstyrelsens webbplats, och fungerar även i mobilen som en webbapp. Kartunderlagen kan också laddas ned för användning i eget GIS-system vilket underlättar för exempelvis ombud vid planering av skogsbruksåtgärder. 

Om D-VIS:

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar sedan 2022 med regeringsuppdraget "Utveckla digitala kunskapsunderlag om skogens natur- och kulturmiljövärden”. Uppdraget pågår mellan 2022-2027 och syftar till att utveckla digitala geografiska kunskapsunderlag om natur- och kulturmiljövärden i skog. Kunskapsunderlaget är ett stöd till markägare och myndigheter som komplement till fältinventeringar. Regeringsuppdraget pågår till 2027 och fram till dess kommer ytterligare digitala kunskapsunderlag att tas fram. 

Källa: Skogsstyrelsen  

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 23 februari 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste