Lövskogsskötsel i fokus på Boo Egendom

En strålande vacker höstdag samlades över 40 skogsintresserade personer på Boo Egendoms marker för att lära sig mer om lövskogs­skötsel. Känslan var att träffen var mycket uppskattad och det var tydligt att variation i skogsbruket engagerar många.

Ingemar Karlsson har varit förvaltare för skogen på Boo Egendom sedan 2009. Under skogsexkursionen delade han med sig av sina erfarenheter kring björkskog, nyplanteringar av al, ek och hybridasp samt hur skötseln skiljer sig mellan löv- och barrskog.  Träffen arrangerades inom projektet Variationsrikt skogsbruk, som drivs av AgroÖst.

På egendomen utgör lövskogen cirka tio procent av skogsarealen, främst av björk. Totalt finns omkring 100 hektar björkplanteringar med förädlat material.

Rundvandringen bestod av flera stationer där Ingemar gav konkreta exempel och reflektioner från sitt praktiska arbete med lövskog.

Ekskogen 

Turen inleddes i en ekskog. Området var tidigare granskog på gammal betesmark och avverkades 2001, då det var rötskadat. År 2003 planterades två rader björk och en rad ek, och därefter har området röjts två gånger.

Björkskärmen avverkades 2021, och några ekar togs ner 2025. Av de träd som lämnats kvar har ett antal valts ut som framtida huvudstammar.

– När man tänker framåt på omloppstider en bra bit över 100 år. Kommer vi få hugga det här, tror ni?  säger Ingemar och deltagare skrattar till.

De bästa ekarna här växer upp till cirka 25 meter, med lågt stammantal cirka 80 per hektar i slutbeståndet. Planen är att stamkvista en del träd nästa år.

– Det här kan man se som ett mångfaldsområde. När ekarna börjar producera mycket ekollon gynnar det både vildsvin och hjortvilt. Vem vet, det kanske till och med blir en marknad för örlogsfartyg igen, skrattar Ingemar.

 Området var också tvunget att hägnas tidigare när man skulle få upp eken då viltet gärna äter av den.

– Det är mycket jobb och tar tid, men det är ett sätt att skapa mer mångfald i landskapet.

Hybridaspen

Nästa stopp gick till ett bestånd av hybridasp med hög bonitet. Träden är 22 år gamla och de längsta når upp till 32 meter. Området, på drygt ett hektar, var tidigare en rötskadad granskog som avverkades, hägnades och planterades.

– Det här växer extremt bra. Tillväxten är 14 kubikmeter per hektar och år, så egentligen ska det inte stå så många år till, två–tre år, sen får man hugga ner det. Min tanke är att köra någon generation till med asp här, så det får bli rotskott som vi röjer i sen, berättar Ingemar.

Det planterades 1 200 plantor per hektar här, röjdes efter sex år och har sedan gallrats två gånger.  Väljer man hybrid asp så ska den planteras på bra marker också med hög bonitet.

Aspen kan användas till tändsticksvirke, sågade produkter, bastupaneler och fasader.

Hägnat vs ohägnat

Ett väldigt visuellt pedagogiskt exempel visades på tredje stoppet som en jämförelse mellan inhägnad och oinhägnad björkplantering på samma mark och som planterats vid samma tidpunkt. Resultatet visar en tydlig skillnad. Det inhägnade beståndet har efter cirka sex år en medelhöjd på drygt fem meter, medan det oinhägnade endast når cirka 1,5 meter.

Enligt Ingemar beror skillnaden på ett högt betestryck från vilt på den här platsen. Man räknar med att det inhägnade beståndet kan avverkas betydligt tidigare än det oinhägnade. En längre artikel med ekonomiska beräkningar om stationen finns att läsa HÄR.

Björk på mager mark 

Vid denna station presenterades ett björkbestånd på magrare och stenigare mark som planterats 2002. Beståndet har röjts 2011 och 2016 samt gallrats senast 2020. Det består av en finsk proveniens med cirka 17 meter höga träd, med omkring 700 stammar per hektar och en volym på ungefär 115 kubikmeter. Tillväxten beräknas till ungefär åtta kubikmeter per hektar och år.

– Nästa åtgärd här bör vara en gallring, och den bör ske efter högst en till växt­säsong.

Vid gallring tas vanligtvis cirka 25 procent av stammarna bort.

– Målet är att successivt minska stamantalet till cirka 300 per hektar och få så hög timerandel som möjligt i de träd som blir kvar, förklarar Ingemar.

Just här kan det bli aktuellt med flera gallringar för att optimera tillväxten på de kvarvarande stammarna. Enligt Ingemar är det viktigt att inte släppa beståndet för länge utan åtgärd.

Mer björk 

Nästa exempel gäller ett annat björk­bestånd som Ingemar var med och avverkade 2009. Därefter planterades den finska proveniensen ”Oitti”. Beståndet viltbehandlades 2010 med Servakol och har sedan röjts två gånger, 2018 och 2024, och ska snart gallras.

Höjden på träden uppskattas till cirka 13 meter, med ett stamantal på ungefär 1 400 per hektar, och en volym på omkring 110 kubikmeter per hektar.

– Vid röjning bör man koncentrera sig på björkens kronor, medan annan undervegetation kan lämnas kvar. Detta ger mat åt älg och annat vilt. Halva trädet ska vara ”grönt” för bästa tillväxt. Detta gäller även i gallring. Björkvirke blir heller inte sämre om det växer snabbt.

Björken växer snabbt på höjden i den här åldern, vilket gör att man måste vara noggrann vid skötsel och gallring med när man går in med en åtgärd, så att man inte kommer in för sent.

Besvärlig mark

Vid denna station beskrivs ett område med mycket svårbrukad mark längs en tidigare järnvägssträcka mellan Örebro och Norrköping, som lades ned på 1960-talet. Markerna har avverkats på båda sidor om vägen och västra delen planterades med björk år 2018.

– Eftersom det var ett torrår blev etableringen besvärlig och föryngringen dålig. Därför har området hjälpplanterats ytterligare en gång. Resultatet blev något ojämnt, men det finns tillräckligt med stammar för ett fullgott bestånd. På östra delen planterades gran, som växer långsammare än björk i början men är bättre anpassad till de svåra jordarna.

Björkplantering på rötskadat område

Sista stoppet på rundvandringen var ett björkbestånd, planterat 2008. Enligt Ingemars företrädare var granskogen som var där innan svårt angripen av röta, så därför avverkades den och ersattes med björk. Beståndet har röjts 2012 och 2016 samt gallrats 2020. Plantorna har en bra finsk proviens.

– Det syns på kvaliteten här, det är väldigt raka och fina stammar. Det får man inte med inhemsk björk, och kvalitetsmässigt är det här jättefint. Björken växer verkligen bra, jag räknar med en löpande tillväxt på cirka 10 kubikmeter per hektar och år.

Medelhöjden är 19 meter och det nuvarande stamantalet är 700, med en planerad gallring ner till 450 stammar.  Efter sista gallringen ner till 300 stammar och om varje träd då innehåller omkring en kubik, blir det 300 kubik per hektar efter 45–50 år.

– Det är ingen dålig produktion alls! Sammanfattningsvis så kan man säga att väljer man att satsa på lövskog så kräver det en aktiv skötsel. Framför allt björk och asp växer snabbt i början då de är pionjärträdslag. Björken har nog den största potentialen av lövträden då den redan är ett etablerat trädslag och där det sker störst utveckling idag, avslutar Ingemar.