Marknadsexpert: ”I praktiken drabbar tullarna USA själva”

USA:s president Donald Trump var snabb med att dra tull-kortet som ett vapen i sitt försök att komma åt Grönland. Men lika oförutsägbart drog han sedan tillbaka hotet. Vi har pratat med marknadsanalytikern Christian Nielsen på Skogsindustrierna för att stämma av hur skogsnäringen påverkas av tullutspelen.

Den 17 januari meddelade Donald Trump via sin kanal på Truth Social att han ville införa tullar mot de länder som skickat delegationer till Grönland, däribland Sverige. Tullarna på 10 procent skulle börja gälla den 1 februari och höjas till 25 procent den 1 juni, och omfatta alla varor som skickas till USA.

Men efter mötet den 21 januari 2026 med NATO:s generalsekreterare Mark Rutte på World Economic Forum i Davos, där de tog upp Trumps tidigare ambitioner att köpa Grönland och Arktis säkerhet, drogs nya tullplanerna tillbaka. Samtidigt lades någons slags grund till ett första ramverk för ett framtida avtal om Grönland.

Observera: delar av intervjun gjordes innan Trump drog tillbaka sitt tullhot.

Trots att Trump dragit tillbaka tullplanerna har de tullar han tidigare infört redan orsakat betydande skada. Enligt Christian Nielsen på Skogsindustrierna, som noga följer världsläget, fortsätter effekterna att märkas.

– Om vi börjar med tullarna han införde förra året, så var en av våra slutsatser att det mest skadliga var osäkerheten de skapade. När man kom överens i slutet av sommaren var det inte exakt vilken tullsats som gällde som var viktigast, utan framför allt att man fick ett besked och att oron och osäkerheten stillades, säger han till Skogsaktuellt.

Förstärkt osäkerhet

Skogsindustrierna kom då även fram till andra slutsatser som var viktiga, men enligt Christian var just osäkerheten det som återkommer nu och kanske i viss mån förstärks.

– Nu handlar det inte bara om oron kring vilka tullar som skulle kunna börja gälla, utan också om att vi redan har haft den här processen en gång, landat i ett avtal och nu återigen måste fundera på vad som gäller. Frågan är vad överenskommelserna är värda, hur länge de gäller och vilka konsekvenser det får. Osäkerheten är det skadliga, men den är också tyngre och svårare nu eftersom vi tidigare hade avtal.

Hur skogsnäringen kan komma att påverkas kan slå relativt brett, menar Christian.

– Trävarorna hanterades med 232-specialutredningen, som landade i att trävarorna globalt fick en 10-procentig tull i stället för 15 procent för Europa. USA bedömde själva att de hade ett nationellt säkerhetsintresse i tillgången på trävarorna. Nu vet vi inte om trävarorna kommer att omfattas.

Pressad bransch

Han menar att det är svårt att avgöra om det finns en överhängande risk för nya tullar. Samtidigt påpekar han att branschen som helhet redan är mycket pressad, vilket försvårar situationen ytterligare. Kostnaderna, framför allt för råvaror, är redan höga, och många företag har haft begränsade möjligheter få lönsamhet på sin produktion.

– Tar vi massakvaliteterna, exporteras en hel del pappersmassa till USA. Där konstaterade USA med de tidigare tullarna att deras egna bolag var beroende av import, och därför valde man att nolla tullarna för massakvaliteterna. För papper och kartongkvaliteterna har däremot 15-procentiga tullar gällt. Jag skulle inte vilja säga att någon del drabbas mer än någon annan, men timingen är dålig.

Om det redan nu finns tecken på att skogsmarknaden reagerar på de här tullplanerna går det enligt Christian ännu inte att se, varken i praktiken eller i siffror.

– Men ute i bolagen finns ett stort intresse för frågorna och man följer dem noga. Det är säkert mycket dialoger med kunder, särskilt om nya tullarna införs snart, gällande vilka varor som påverkas och vem som ska ta kostnaden om varorna redan är producerade eller på väg. I praktiken är det importören som betalar tullen, men man försöker hitta gemensamma lösningar beroende på bransch och företag.

Europeiska marknaden viktigast

Christian poängterar att den amerikanska marknaden endast står för 5–10 procent av svensk export. För svensk skogsindustri är det därför ännu viktigare att fokusera på den europeiska marknaden, där avsättningen är störst och kundrelationerna starkast.

– Här kan man fokusera på långsiktiga relationer och stabila handelsförutsättningar.

För trävarorna är de amerikanska priserna relativt låga just nu och byggandet har minskat kraftigt senaste året, trots behov.

– USA är beroende av att importera cirka 30 procent av vad de konsumerar. För de flesta skogsprodukter är det rimligt att förvänta sig att amerikanska konsumenter i slutändan betalar största delen av kostnaden, vilket innebär att tullarna i praktiken drabbar USA själva. Nollade tullar för massakvaliteter visar också tydligt detta beroende. Samtidigt påverkar den globala handelssituationen, exempelvis genom att Kina är mer aktiv på den europeiska marknaden för papper och kartong, vilket skapar tuff konkurrens.